Veckomagasin 2004-02-20

Debatten om mänsklig kloning tar en ny vändning när fåret Dollys pappa plötslig byter sida och sägar att det är OK - i vissa fall.

Och spelet om 50 miljarder till fusionsforskningsanläggning går vidare. Svenska forskare hoppas på Europa.

Hör dessutom om Craig Venter i nya stormar, nu utanför Galapagos.

OK med kloning av människor?

Kan kloning av männsikor kan vara okej? I veckan uttalade sig ju kloningsexperten Ian Wilmut - forskaren bakom klonade fåret Dolly - och menade att han tycker att reproduktiv kloning, alltså framkopierandet av helt nya mänskliga individer, skulle vara befogattill exempel i fallet ett blivande föräldrapar där båda bär på anlaget till någon svår ärftlig sjukdom och där enda sättet att få fram ett befruktat foster - utan sjukdomen - skulle vara att klona fram en kopia där det genetiska felet tagits bort. fertoilitetsforskaren Outi Hovatta vid Hudingen sjukhuset håller med, medan Jan Wahlström professor i klinisk gentik vid östra sjukhuset i Göteborg är skeptisk.

Craig Venter i nya stormar

Genentreprenören Craig Venter har hamnat i upphovsrättsligt blåsväder i samband med att han just nu genomför en inventering av mikroorgansimer i Galapagos. Det utmanar länderna i den så kallade Andinska pakten i Latinamerika. Vi hör bitädande jordbruksministern i Colombia Juan Lucas Restrepo, och Carl Gustaf Thornström, svensk expert på internationell upphovsrätt vid Svetriges Lantbruksuniversitet.

Vem får 50 miljarder?

Fusion är det man hoppas på som framtidens energikälla men forskningen är en dyr verksamhet och har krävt internationella samarbeten. I dag deltar sex intressenter i det femton år gamla ITER-projektet. Tillsammans ska man bygga världens största fusionforskningssreaktor, med prislappen - runt 50 miljarder kronor. Men just nu står miljardprojektet och stampar - och det för att man inte kan bestämma sig för om Japan eller Frankrike ska få bli landet för prestigebygget. Vi har träffat James Drake, professor i fusionsplasmafysik vid KTH, och Lars Börjesson TF huvudsekreterare för naturvetenskap och teknik vid Vetenskapsrådet.

Kometlandning för första gången

Nu ska det bli av att för första gången landa med en rymdfarkost på en planet. Efter många turer är uppskjutningen planerad till på torsdag. Anders Eriksson vid institutet för rymdfysik i Uppsala är en av svenskarna som jobbat med projektet.

Sammanfattning av veckans nyheter

Om hur man förutspår älgolyckor på våra vägar, och om hur svenska företag ställde upp på nazisternas krav på renrasighet, ariskhet , inom det svenska näringslivet vid tiden för andra världskriget. Och slutligen om dramatiken i rymden där ett svart hål slet sönder en stjärna  i samma storlek som vår sol och sen slukade bitar av den och kastade ut resterna i den näraliggande rymden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".