Dyrare för samhället när läkemedelsbolag kringgår regler

Sedan apoteken började byta ut dyra mediciner mot likvärdiga, billigare alternativ har samhället sparat stora pengar, en miljard bara under det första året. Men det skulle gå att spara mer pengar, tror man på Läkemedelsverket, det finns nämligen sätt för läkemedelsbolagen att kringgå reglerna och ändå få sina dyrare mediciner sålda, och den antidepressiva medicinen Cipralex är exempel på det.

Lyckopiller har varit riktiga guldkalvar för läkemedelsföretagen. Ett exempel är det danska företaget Lundbecks antidepressiva medicin Cipramil, en riktig kassako, som gick i stöpet när patentet gick ut 2002, och flera lågpriskopior kom ut på marknaden.

Lundbeck gjorde då en mindre förändring i det verksamma, kemiska ämnet i cipramil. Hälften av molekylen plockades bort, och vips hade man ett nytt läkemedel att lansera - Cipralex.

Eftersom Cipralex därmed räknas som en helt ny medicin får inte apoteken byta ut den mot en billigare när patienten kommer med sitt recept.

På Läkemedelsverket är man kritisk till detta, eftersom man inte anser att läkemedelsföretaget bevisat någon skillnad i effekt jämfört med föregångaren Cipramil och dess lågpriskopior.

– Vi anser att det inte finns någon relevant klinisk skillnad mellan Cipralex och Cipramil, och eftersom det finns generika av Cipramil som kostar en sjundedel ungefär, så är det olyckligt om det skrivs ut Cipralex istället för Cipramil, säger professor Björn Beerman på Läkemedelsverket.

Men läkemedelsföretaget Lundbeck tillbakavisar Läkemedelsverkets kritik.

– Vi delar inte den uppfattningen, vi menar att det finns en effektskillnad mellan Cipralex och Cipramil. Läkemedelsverket har haft en annan uppfattning, men deras bedömning är baserad på den ursprungliga registreringsansökan för läkemedlet. Mycket nya data har tillkommit sedan dess, flera av dem är insända för publikation och vi räknar med att ha dem ute ganska snart och då räknar vi med att Läkemedelsverket kommer att omvärdera sin uppfattning, säger Hans Eriksson medicinsk chef på Lundbeck.

På Läkemedelsverket är man ändå tveksam till att företaget faktiskt kommer presentera såna reultat, och verket menar att fallet med Cipralex och Lundbeck bara är ett av flera exempel.

Det är inte ovanligt att läkemedelsbolag gör små förändringar i mediciner för att kunna kalla dom för nya läkemedel, och därmed få nya patent, något som gör att samhället förlorar pengar på onödigt dyra mediciner.

Försäljningen av Cipralex t ex har gått upp från 9 miljoner 2002 till 49 miljoner 2003, och de pengarna skulle ha kunnat användas bättre säger Björn Beerman på Läkemedelsverket:

– Om vi hade fått samma mängd läkemdel för en sjundedel, alltså ungefär sju miljoner, så skulle vi ha haft 42 miljoner över, och det motsvarar driften av en Vårdcentral till exempel, en ganska stor Vårdcentral dessutom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".