Veckomagasin 2004-04-04

Råttan äntligen kartlagd. Akrylamid i närmare hälften av det vi äter. Följ med och leta vikingaskepp. Och ny bok om lik.

Råttan kartlagd

I veckan publicerades den första någorlunda fullständiga kartan över råttans gener. En DNA-karta som kan få stor betydelse inom den medicinska forskningen. Vi hör Holger Luthman, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, berätta om de nya möjligheter som nu öppnas, och vad råttkartan kan användas till som inte kartorna över människans och musens DNA kan.

TBC-vaccin i näsan

För trettio år sedan vaccinerades alla nyfödda barn mot tuberkulos, idag är det bara ett av tio barn. Det gamla vaccinet hade brister och TBC har länge ansetts vara en utrotad sjukdom i sverige. Men spridningen av sjukdomen ökar, -speciellt i forna sovjetunionen-, och nyligen varnade Världshälsoorganisationen WHO för att även en antibiotikaresistent variant av TBC ökar på ett alarmerande sätt. Behovet av ett nytt och bättre vaccin är därför stort. Nu jobbar forskare vid Smittskyddsinstitutet i Solna med att ta fram ett nytt vaccin, och om den kommer att lanseras så räcker det med en dusch i näsan för att skyddas mot den fruktade sjukdomen.  Gunilla Källenius som är professor i bakteriologi vid Smittskyddsinstitutet och Karolinska Institutet berättar om utvecklingen.

Akrylamid i nästan hälften av maten

Minns ni larmet om akrylamid i maten för två år sen? Plötsligt vågade man varken köpa chips, pommes frites eller frukostflingor.
Den här veckan träffades världens forskare på området i USA, vid ett stort möte för kemister för att utbyta erfarenheter. En av deltagarna där var Margareta Törnqvist från Stockholms Universitet -  från den forskargrupp som låg bakom den första upptäckten om att akrylamid finns i maten. Nu finns det beräkningar om att akrylamiden finns i 40 procent av allt vi äter. Det går ändå inte att säga hur farlig akrylamiden är för oss, men totalt sett är den en risk vi måste räkna med, säger Margareta Törnqvist.

Ny bok om Allsvenskan som fyller 80 år

Vi presenterar boken Den nödvändiga boken om allsvenskan, Lars Nylin, Semic förlag. Han rekommenderade också en äldre bok med mer fotbollshistoria: Kung Fotboll av Thomas Andersson.

Veckans webbplats

www.nrm.se/cosmonova/astronomi/asrs.html

Nyhetssammanfattning

Forskare vid Lunds tekniska högskola har varit med och utvecklat en nytt sorts vädersatelitinstrument, som med bara tio minuters mellanrum kan ge information om både temperatur och luftfuktighet i atmosfären. Höguppdaterad väderinformation som skulle kunna tankas ner i din mobiltelefon eller användas för att ge snabbare varningar om annalkande orkaner.

Ett tiotal högskolor i landet har tagit ett nytt datorprogram till hjälp för att avslöja fuskare. Programmet som söker igenom texter som studenterna lämnat in, och jämför de med redan befintliga texter på Internet och i databaser för vetenskapliga artiklar till exempel. Misstänkta kopieringar av redan befintliga texter markeras av programmet som också anger originalkällorna som texten kan vara hämtad från.

Tyska forskare har hittat de två gener som gör att den sjukdomsbärande parasiten i malariamyggan inte angrips av myggans eget immunförsvar. Genom att hitta ett sätt att stänga av de här generna hoppas forskarna nu att man skulle kunna få myggan att själv ta död på malariaparasiten innan den överförs till oss människor via myggans stick.

Ny metod att upptäcka saker under jorden

På Härjarö letar en grupp bestående av Gerard Schwatz, geofysiker, Gunilla Larsson, arkeolog och Leif Malm, amatörarkeolog, efter resterna av nåt som kan vara en vikingabåt. Mycket är dunkelt, och exakt var båten ska ligga är osäkert. Instrumentet som används - en magnetometer - är en nyhet inom arkeologin. Gunilla Larsson kallar det hela för ett ”pilotprojekt”.

Lyssnarfrågan

Vad skulle egentligen tyskarna med det tunga vattnet till , när de la beslag på anläggningen i norska Rjukan, där sen de allierade gjorde sabotage? Fråga från Ulf Molund i Falkenberg, som  Evelyn Sokolowski pensionerad docent i reaktorteknik svarar på.

När rymden försvinner

Göran Gustafsson-priset för unga spetsforskare delades ut i veckan, 4,5 miljoner fördelade på tre år. Pristagare i år var Owe Orwar, t ex som ägnar sig åt nanokemi,  Ariel Goobar, som  konstaterar att universum tycks expandera hela tiden.  Elisabeth Sauer-Eriksson som bl a studerar det komplex av sjukdomar som handlar om att proteinerna veckar sig fel,  Jan Borén, hjärt-kärlprofessor från Göteborg studerar blodfett er och dess inflammatoriska påverkan,  och   Jeffrey Steif, matematiker som med teoretisk matematik ger underlag för sannolikhetsberäkningar.

Likets kulturhistoria

Vi har läst boken ”Stiff - the peculiar lives of cadavres” av Mary Roach, som i veckan kommer på svenska på Norstedts förlag ”Kroppens sällsamma liv efter döden - likets kulturhistoria.”

Vinnande vetande

Förra veckans svar: Jolly-Belin i Paris, i mitten på 1800-talet. Vinnare:  Gunilla Heder i Enköping. Veckans fråga: I några sällsamma experiment för närmare hundra år sedan ville en amerikansk forskare ta reda på själens vikt. Han mätte helt enkelt en patient före och efter dödsögonblicket. Hur mycket vägde själen? Ledtråd - det lönar sig att vara filmintresserad.

Krönika

Vetenskapsradions Per Helgesson tar upp ämnet inlåsning i datavärlden i sin krönika. Hur man än vänder sig står det alltid nåt i vägen. Ett rätt talande begrepp som man kan höra i datakretsar numera. Om man gjort sig beroende av en enda leverantör vars produkt blir en standard kan det vara så gott som omöjligt att ta sig ur. Som exempel kan man nämna Word Perfect, Lotus och Netscape. Program som var vanliga innan Microsoft blev dominerande. Men de som inte har råd med Bill Gates produkter kommer att börja se sig om efter alternativ, som de länder som står på gränasen till en IT-revolution i tredje världen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".