Forskare får betala för EU-anslag

EUs forskningsanslag är en dyr affär för svenska forskare. Krångliga regler om avgifter gör att forskargrupper i Sverige som får EU-anslag faktiskt måste betala för att få hem pengarna.

Det här gör att en del svenska forskare inte har råd att söka EU-pengar.

Forskning och forskarutbildning vid universiteten och högskolorna finansieras på två sätt, dels via statsanslag, och dels via utomstående finansiärer, som stiftelser, utländska bidrag med mera.

För varje krona som svenska forskare drar in från utomstående måste forskarna betala en tredjedel i något som kallas overheadavgifter. Avgifter som exempelvis går till administration, städning och lokaler på universiteten. Om en forskare får ett anslag på 1 miljon kronor betyder det alltså 350.000 kronor i overheadavgift - och det här gäller på alla högskolor och universitet, enligt ett riksdagsbeslut.

Men det gäller inte pengar från EU. Av EU-anslagen får bara 10 procent gå till overheadkostnader enligt en överenskommelse. Ändå måste forskare på en del universitet betala 35 procent i overheadavgifter på alla sina utomstående anslag. Men eftersom man inte får använda EU-pengar till det måste de forskarna alltså ta pengar från andra projekt för att ha råd att betala det här glappet. På så vis kan det, på en del universitet, kosta att ta emot EU-pengar Göteborg universitet är ett av de här exemplen, och där måste man till och med förhandla med ledningen för att överhuvudtaget få söka pengar.

– Det kommer att bli ett problem, vi måste förhandla först om vi ska söka så stora projekt som två, tre miljoner euro. Det är absurt att vi får ekonomiska problem om vi får så stora anslag, säger Stefan Hohmann som är professor vid Göteborgs universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".