Ingen måne vid planetoiden Sedna (Foto: PrB)

Planetoid förbryllar astronomer

På mer än en miljard mils avstånd ligger planetoiden Sedna. Himlakroppen har en oväntat långsam rotation som fascinerar och förbryllar astronomerna.

Nu måste rotationen förklaras av något annat än en närliggande sällskapsmåne.

Den steniga isklumpen Sednas inträde på den astronomiska världsarenan har väckt både förtjusning och förvåning. När den upptäcktes i mars var det första gången på 74 år, alltså sedan upptäckten av Pluto, som man fann något som man eventuellt skulle kunna kalla för planet.

Att Sedna senare fick nöja sig med benämningen ”planetoid” var kanske lite smolk - eller snarare rymddamm - i bägaren, men upptäckten var likväl kittlande.

Oväntat långsam rotation

Vad som verkligen förvånade var himlakroppens långsamma rotation. Nästan alla himlakroppar i planetoidens storlek har nämligen en rotationstid på bara några timmar. I Sednas fall har rotationstiden beräknats till mellan 20 och 50 dagar. Det här var något som, enligt astronomerna, skulle tyda på att Sedna hade en måne som genom gravitation drog ner på hastigheten.

Men när nu månen inte finns där återstår alltså frågan: Varför roterar Sedna så långsamt? Icke-upptäckten av Sednas förväntade måne är något som bara gör himlakroppen än mer intressant.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".