Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
1 av 2
Statoil har prövat att pumpa ned 1 miljon ton CO2 årligen i Sleipnerfältet .Foto: Alligator film /BUG / Statoil
2 av 2
Från etanolfabriken i Norrköping kan stora mängder CO2 samlas in och pumpas ned i jorden. Foto: Lantmännen

Stor potential för minus-utsläpp av CO2 i Sverige

Sverige skulle kunna minska sina klimatutsläpp med mer än vad flyg, vägtrafik och sjöfart släpper ut årligen om de stora pappersbruken och kraftvärmeverken fångade in sin koldioxid ur skorsten och pumpade ned i jorden. På sikt skulle Sverige till och med kunna nå minus-utsläpp, alltså fånga in mer koldioxid ur atmosfären än som släpps ut med fossila utsläpp. Det säger Henrik Karlsson VD på företaget Biorecro som ligger bakom en ny rapport.

– Vad det handlar om är att ta bort koldioxid ur atmosfären och vi har hittat en teknologi där man kombinerar biomassa med koldioxidlagring, ungefär som omvänd oljeutvinning, man pumpar ned koldioxid istället för att pumpa upp olja, säger Henrik Karlsson.

27,5 miljoner ton koldioxid årligen kan samlas in enligt den nya rapporten redan år 2020. Om man sätter koldioxidavskiljande teknik på skorstenarna på de 60 största massafabrikerna och bioeldade kraftvärmeverken i Sverige. Det är betydligt mer än hela transportsektorn släpper ut idag.

Koldioxiden komprimeras och lastas på tankbåtar för vidare transport till Norge där man redan har borrhål i Nordsjön som kan ta emot stora kvantiteter koldioxid under havsbotten för lagring. Kostnaden skulle enligt rapporten hamna på drygt 700 kronor per ton, alltså betydligt mindre än den svenska koldioxidskatten.

Men för att bioenergianläggningarna ska ha råd att satsa på detta så krävs att minus-utsläpp betalar sig. Och idag finns de inte med i vare sig det internationella Kyotoavtalet eller EU:s utsläppshandelssystem, så det behövs nya ekonomiska styrmedel enligt Henrik Karlsson.
– Ett sätt att finansiera det är att de som släpper ut fossil koldioxid faktiskt betalar någon sorts avgift eller att man knyter det till något slags skattesystem, anser Henrik Karlsson.

Biorecro bygger sin rapport på vetenskapligt publicerade studier och officiell statistik. Kenneth Möllersten som forskar om den nya tekniken bland annat via det internationella miljöinstitutet IASA, har läst rapporten på Vetenskapsradions uppdrag. Han anser att slutsatserna är rimliga, men att det kommer att ta några decennier innan tekniken kan vara utbyggd i stor skala.
– Det här är en potential som finns, men att den skulle vara utbyggd till år 2020 är väl lite väl optimistiskt tänkt, säger Kenneth Möllersten.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".