Ett coolt protein

Kanadensiska forskare har hittat ett nytt protein hos ishavsflundror som bara aktiveras när det är riktigt kallt. Det här förklarar varför vinterflundrorna har klarat sig i temperaturer ner till -1,9 grader Celsius.

Upptäckten kan användas för att göra fryståliga växter.

Fisk som lever i kalla hav med temperaturer under nollan överlever kylan tack vare anti-frysproteiner i blodplasman.

Proteiner som rycker in, håller fast och oskadliggör de iskristaller som kylan framtvingar i blod och vävnader i fisken.

Man har känt till liknande anti-frysproteiner hos fisk i 30 år ungefär, men det finns en fisk som gjort att forskarna suttit med pannorna i djupa veck;

Vinterflundran - som lever i ishavet vid så låga temperaturer som minus 1.9 grader Celsius - alldeles vid havsvattnets fryspunkt.

Det antifrysskydd som man hittat i vinterflundran, fungerar bara till minus en och en halv grad Celsius.

Men eftersom vattnet där vinterflundran lever är kallare än så borde den dö, något som den inte gör.

Nu har den här 30-åriga gåtan kanske fått sin lösning.

Kanadensiska forskare vid Queen’s University i Kingston har hittat ett anti-frysprotein som bara sätter igång och jobbar när det verkligen behövs.

Det tillverkas bara vid mycket låga temperaturer, och det är därför som forskarna under alla år missat det i sina rumstempererade laboratorier.

Mysteriet är alltså löst.

Och forskarna konstaterar i senaste numret av tidskriften Nature att det nyfunna proteinets skyddskapacitet mot kyla är anmärkningsvärt hög jämfört med det kylskydd man hittills känt till hos fisk.

Anti-frysproteiner från fisk har länge intresserat forskare som framställer frosttåliga växter.

Och kanske blir vinterflundrans hemliga vapen mot kylan en ny kandidat för växtförädlingsforskningen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".