Fel att inte skriva på Kyotoavtalet

Ryssland och USA resonerar fel när de inte vill skriva under Kyotoavtalet. Det menar svenska experter som bland annat kommenterar Rysslands ståndpunkt att det saknas vetenskapliga bevis för att minskade utsläpp av växthusgaser skulle bromsa den globala uppvärmningen.

Varför vill inte världens stormakter vara med och bromsa den globala uppvärmningen?
Häromdagen rådde framstående ryska klimatforskare president Putin att inte skriva under Kyotoavtalet om att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären.
Det saknas vetenskapliga bevis för att en sådan här insats verkligen skulle bidra till att bromsa den globala uppvärmningen, menar man.

Ifråsatt inställning

Men den här misstron som både USA och Ryssland visat prov på är inget bra skäl att ställa sig utanför Kyotoprotokollet, säger Michael Tjärnström professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
– Jag vet inte vad man avser när man säger att det saknas vetenskapligt underlag. Det måste ju vara så att om man minskar utsläppen av koldioxid till exempel, så påverkar det den accelererande växthuseffekten. Det, menar han, är väl ett vetenskapligt bevis så gått som något.

Bara Kyotoavtalet räcker inte

Kyotoavtalet, som bland annat Sverige skrivit på, innebär bland annat att världens industriländer inom en snar framtid måste sänka sina utsläpp av koldioxid med ungefär fem procent.
– Det i sig är i och för sig långt ifrån tillräckligt för att komma till rätta med den globala uppvärmningen, medger Michael Tjärnström. Därmed inte sagt, menar han, att det inte skulle göra någon nytta.
– Är det något man kan vara säker på så är det ju att om vi inte vidtar några åtgärder så får det ju ingen effekt på den accelererande växthuseffekten.

Allt för många vill inte vara med
 
Många länder i i världen har valt att inte skriva på Kyotoavtalet. Skälen varierar, men pengar tycks ha  en central roll i de flesta fall.
Att minska utsläppen av växthusgaser kräver stora investeringar, något som har avskräckt flera låginkomstländer där man idag inte anser sig ha råd att prioritera miljöfrågor.
I Ryssland har det diskuterat om huruvida en fortsatt global uppvärmning faktiskt skulle kunna gynna det inhemska jordbruket och öka den odlingsbara arealen.
I USA menar kritikerna att presidents Bush ovilja att delta i de globala ansträngningarna bland annat handlar om oron att inte kunna använda landets  kolkraftreserver den dag då jordens oljedepåer sinar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".