Veckomagasin 2004-05-28

Gammal och frisk bättre än bara långlivad. Nej till patent på bröstcancergener  - men det är kanske bara tillfällig respit.

Gammal och grå men pigg ändå

Svaret till gåtan varför vi åldras finns att finna i cellens energifabriker mitokondrierna. DNA:t i dessa förändras med åldern och orsakar ålderskrämpor. Detta har forskare vid Karolinska institutet i Huddinge visat på möss, som blev tunnhåriga, fick svaga hjärtan och sköra ben när deras mitokondrie-DNA muterades. Nu vill man lära sig hur detta går till, för att i framtiden kunna hindra de mest plågsamma ålderskrämporna och kanske ge oss några år extra i livet. Medverkar gör folk på stan i enkät, och genetikprofessor Nils Göran Larsson, Karolinska institutet i Huddinge.

Patentstrid om patientkostnader - och principer

Det amerikanska företaget Myriad Genetics får inte patent på genen BRCA 1. Genen är en av två bakom ärftliga former av bröst- och äggstockscancer.
De här är något som glädjer en del svenska forskare, bland annat professor Jan Wahlström som är klinisk genetiker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Myriad Genetics har tidigare krävt att europeiska forskare som vill göra tester på kvinnor som misstänkts ha de här formerna av cancer, ska skicka testerna till Myriad Genetics laboratorium i USA, något som företaget också tagit bra betalt för.
Jan Wahlström har gjort en hel del tester på egen hand, och har tidigare hotats av straffavgifter, på grund av Myriad Genetics patent på generna.

Men nu när Europeiska patentbyrån, EPO, inte har godkänt Myriad Genetics patentansökan, behöver han antagligen inte betala de här straffavgifterna.

Men är det nåt att se, då?

Landets filmrecensenter tycker Day after Tomorrow ger mycket katastrof för pengarna - även om den inte är riktigt vetenskaplig , understryker meteorologerna som också sett den - vi tyckte också den var maffig - destruktiv men vacker.

Högteknologisk rullstol

Mica, en självnavigerande rullstol som också kan fjärrstyras via internet, utrustad med GPS och flera lasersystem.. forskningen pågår här i Sverige vid Luleå Tekniska Universitet och EU är med och betalar. Vår reporter har varit i Luleå och träffat Sven Rönnbäck, doktorand i robotik, som arbetar med stolen.
Vem är då det här till för? Jo det kan vara rullstolsburna med muskelsjukdomar vilket gör att dom har svårt att styra rullstolen med så kallad joystick. Eller folk med nedsatt syn. Lasersystemen gör också att rullstolen stannar när den möter ett hinder. Och om den skulle fastna på något sätt så kan en anhörig eller någon från hemtjänsten fjärrstyra rullstolen via internet Länken till högskolans rullstolssida: http://rullstol.sm.luth.se

Mer nyheter i veckan

- Att märka fåglar i forskningsändamål är ju en gammal företeelse, men nu visar det sig att det här inte är så bra för kungspingvinerna - dom blir nämligen rejält handikappade av märkningen. Pingvinerna som är märkta får metallringar runt vingarna och kommer tre veckor senare än de andra till häckningsplatsen, och bara hälften klarar av att föda upp sin unge.

- Vildsvinen i Sverige  håller på att sprida sig över landet.I princip lever dom nu fritt ända från Skåne till Uppland, och dom utökar sina områden med ungefär fem kilometer om året - det visar forskning vid Göteborgs Universitet.

- ESA,  den europeiska rymdorganisationen, lägger locket på vad gäller den haverirapport som som undersökt vad som gick fel när Europa misslyckades med att landa på planeten Mars tidigare i julas.

- Uppsala Universitet anmäldes för diskriminering när de öronmärkte 30 platser vid juristlinjen till elever med föräldrar som inte var födda i Sverige. Men i veckan slog Justititekanslern fast att man kan göra undantag då man utövar positiv särbehandling, alltså då man ska öka den etniska mångfalden, eller minska den social snedrekryteringen.

- Två av fem artiklar i tidskriften Nature innehåller minst en statistisk felberäkning och var fjärde artikel i Brittish Medical Journal.

- Sveriges första ånglok har återuppstått, åtminstone en replik av den. Under torsdagen var det premiärtur på en gammal bangård i Eskilstuna, med fullt tryck i ångpannan. Ångloket med det passande namnet ”Förstlingen” ska bara gå bättre och bättre ju mer man kör, menade mekanikerna som jobbar ideellt med projektet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".