Spioner påverkar synen på samtiden

I en ny avhandling från Lunds universitet visar historikern Marie Cronqvist att avslöjandena av kända spioner som Fritjof Enbom och Stig Wennerström spelat en viktig roll för den bild vi svenskar haft av vår samtid - det kalla kriget till exempel.

1952 dömdes journalisten på Norrskensflamman, Fritjof Enbom, för grovt spioneri för Sovjetunionens räkning. I media beskrevs han som en opålitlig och ovårdad bohem som ständigt kom för sent till jobbet. Därmed var han inte bara spion och landsförrädare, utan också en udda fågel i folkhemmets Sverige.
Spionerna öppnade folks ögon
Historikern Marie Cronqvist menar att spionavslöjanden gjorde kalla kriget synligt för den vanlige svensken. Genom att studera medias berättelser om spionaffärer som Enboms, framträder en mer nyanserad bild av svenskt 50- och 60-tal och bilden om spionen gav också en bild av tidens uppfattning om gott och ont.

Och värderingarna har förändrats genom åren. Tio år efter Enbomaffären lät medieretoriken annorlunda. När överste Stig Wennerström greps handlade spionberättelsen mer om motsättningen mellan överklass och underklass än den mellan öst och väst, berättar Marie Cronqvist.
Spionbilden har förändrats
- Jag menar att gestaltningen av spionen i media handlar om att måla upp en värld av hot, men också hur säkerheten kan säkerställas bilden av vad som utgör hoten i en osäker värld.

Enligt Marie Cronqvist skulle spionavslöjandena utgöra en slag kollektiv terapi som ställer i ordning och avslöjar vilka som är syndarna, men också vilka som är samhällets hjältar - de som avslöjade spionerna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista