Den älskade sillen. (Foto: PrB)

I sista sekunden för sillen

I framtiden kan vi bli tvungna att avstå från matjessillen, risken finns att sillen går samma öde till mötes som torsken. Men för att det inte skall behöva gå så långt som till utfiskning pågår just nu ett stort EU-finansierat forskningsprojekt.

Silllen är en av våra viktigaste mat- och industrifiskar. I Sverige fiskar vi ca 100 000 ton sill och strömming om året.

– För att sill skall bestå framöver är det viktigt att vi inte fiskar ut och utrotar en del av de här populationerna utan bevarar den genetiska diversiteten, säger Karl André vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium utanför Strömstad.

Han har tillsammans med kollegor från Danmark, Holland, Norge och Storbritannien gjort DNA-analyser på nära 10 000 sillar under de senaste två och ett halvt åren i hopp om att hitta genetiska markörer som utmärker sillar som kommer från ett visst lekområde och som alltså tillhör samma bestånd. För kan man bestämma en uppfiskad sills härkomst så kan man också kartlägga sillbeståndens långa vandringar i haven - kunskap som länge gäckat forskarna, men som behövs om man skall planera för ett långsiktigt och hållbart fiske. Och även om släktforskningen inte är riktigt färdig ännu står det ändå klart att man för första gången har lyckats hitta tydliga skillnader mellan olika sillbestånd.

Det är väldigt tydlig att östersjösill är annorlunda än västerhavssill och Nordsjösill, och det är den här kunskapen som kan rädda sillen från att gå samma öde till mötes som torsken. Sill från bland annat östersjön, Kategatt och Nordsjön vandrar nämligen till gemensamma uppväxtområden för att sedan skiljas åt och vandra tillbaka till sin hemadress och leka, så när man idag till exempel fiskar på ett visst område i Skagerack vet man inte hur det påverkar bestånden i Östersjön. Och skulle ett bestånd bli utfiskat, då minskar sillens genetiska utbud och en negativ utveckling kan vara i gång.

– Det här är i sista sekunden som man skaffar sig den här informationen om hur bestånden hänger ihop. Det hade man behövt för många andra arter långt tidigare, säger Karl André

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista