Rymdens egen papparazzifotograf

Här på jorden får stjärnorna se upp för närgångna fotografer, samma sak gäller i universum. Som en rymdens egen papparazzifotograf snurrar det lilla kanadensiska rymdteleskopet MOST runt och tar detaljerade bilder av stjärnor nära vårt eget solsystem. Med extremt ljuskänsliga sensorer kan teleskopet avslöja hur gamla Vintergatans stjärnor är och hur dom ser ut inuti.

MOST är rymdens minsta teleskop, i resväskestorlek, och sändes upp i omloppsbana för ett år sen. Syftet är att bevaka stjärnor på vår egen galaktiska bakgård. Framför allt stjärnor som liknar solen.

Med ökad kunskap om hur andra stjärnor beter sig i olika levnadsfaser kan det indirekt ge ny information om solens utveckling. Forskarna vill titta in i stjärnorna, kartlägga deras inre liv och struktur, ta pulsen på deras hjärta som astronomiprofessor Jaymie Matthews vid University of British Columbia kallar det.

Ombord finns ljuskänsliga instrument som mycket exakt registrerar små variationer i stjärnornas ljusstyrka. Teleskopet kan uppmäta variationer mindre än en tiotusendels procent. Tänk dig en natt i New York där det lyser ur alla fönster i skyskrapan Empire State Building, och någon plötsligt dämpar belysningen genom att täcka en centimeter av ett enda fönster - en sådan ljusförändring skulle MOST upptäcka.

Ljusförändringarna på stjärnans yta hänger ihop med förändringar i temperaturen, kalla och varma områden sänder ut olika sorters ljus på olika våglängder och de skiftningarna beror i sin tur på vad som händer längre in i stjärnan. Där pågår stora energiomflyttningar när väte omvandlas till helium, ljuset kan avslöja mycket om stjärnans inre.

Nu har MOST-teleskopets första fynd precis kommit och resultatet förbluffar dom kanadensiska astronomerna. I en dryg månad punktbevakade teleskopet natthimlens åttonde ljusaste stjärna, Procyon.

I tjugo år har man i teorin utgått från att Procyon pulserar. Men de nya mätningarna visar att Procyon helt saknar puls, det är ingen död stjärna, men den är mycket stabilare inuti än vad man har trott.

Det oväntade fyndet innebär att astronomerna måste tänka om

– Stjärnorna är betydligt mer komplicerade än vad vi trott tidigare säger astronomiprofessor Jaymie Matthews vid University of British Columbia.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".