Pupiller kan ha märkliga former. (Foto: PrB)

Veckomagasin 2004-07-11

Enkel metod räddar barn från njurskador. AIDS har blivit mer än ett sjukdomsproblem - nu inleds en stor AIDS-konferens i Bangkok. Rymdteleskopet MOST spanar efter stjärnornas inre liv. Varför har kameler så konstiga pupiller?

Enkel metod räddar barn från njurskador

Ungefär ett barn på hundra har en åkomma som barnläkare kallar för reflux, en skada i urinvägarna som gör att urinet läcker tillbaka in i njurarna. Det här kan lätt leda till urinvägsinfektioner och i värsta fall permanenta skador på njurarna. Refluxen uppstår hos barn när det blir fel på en ventil i urinvägarna. En ventil som ska se till att urin som en gång lämnat njurarna inte hittar sin väg tillbaka.

För omkring tio år sen utvecklade barnurologerna Göran Läckgren och Arne Stenberg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala en metod där man via urinröret sprutar in en klick gel som bygger upp en ny ventil vid barnets urinblåsa. En gel som består av ämnen som redan finns i kroppen. Nyligen godkändes den här metoden av amerikanska Food and Drug Administration och har därefter blivit mer eller mindre standard över hela världen.

Läsvärd pocketbok

En bok från pockethyllan - Dinosauriejägarna av Deborah Cadbury. Titeln är möjligen lite missvisande eftersom boken inte i första hand handlar om dinosaurier, utan om en spännande brytningstid under 1800 -talet - där den nya disciplinen geologi kom att ställa viktiga frågor om livets utveckling på vårt klot. Vetenskapsradions Per Helgesson rekommenderar denna välskrivna vetenskapshistoria varmt för läsning i sommarhängmattan.

Nu inleds stor AIDS-konferens i Bangkok

Dr Jan Olof Morfeldt, chef för stiftelsen Noaks Ark- Röda Korset är på väg till AIDS-konferensen i Bangkok då vi hejdar honom för ett samtal. -Det finns ingen bot, inte på mycket länge, säger han. -Vi måste lära oss att leva med sjukdomen inte bara ur ett läkarperspektiv utan också med ett samhällsperspektiv där alla klutar måste sättas till för att hejda smittspridningen.

Veckans webbtips

Nine Planets - faktasajt om solsystemet. Om det är något man vill veta om alla planeter, månar, asteroider och kometer som rör sig i vårt solsystem så är The Nine Planets, www.nineplanets.org, en ovärdelig källa till kunskap, enligt Vetenskapsradions Michael Borgert. Webbplatsen är kanske inte den vackraste men här finns lättbegripliga texter och länkar till massvis av texter och bilder om vårt solsystem.

Nyhetssammanfattning

En liten skalle från en vuxen person som levde för 930 000 år sen stödjer teorin att den tidiga människan kunde se ut lite hur som helst i form och storlek. Det är den slutsats afrikanska, brittiska och amerikanska forskare drar av skallfyndet de gjort i Kenya eftersom man på samma plats hittat förhistoriska mänskliga verktyg som måste ha använts av mer storvuxna individer.

Mycket av all naturvetenskaplig forskning bygger på stora, tunga investeringar i maskiner och apparater och avancerade datanät. Nu stramar Vetenskapsrådet upp sin organisation för hur stora satsningarna ska genomföras.

Förre finansministern Allan Larsson utreder möjligheterna att eventuellt förlägga ett europeiskt forskningscentrum inom materialteknologi i Sverige. Svenska och danska forskare har föreslagit att forskningsanläggningen, ESS, ska placeras i Lund.

Rymdsonden Cassini har på sin omloppsbana runt Saturnus sänt in oväntade resultat. Bland annat har man upptäckt stora kvantiteter av syremolekyler i utkanterna av planetens ringar. Forskarna tror att det kanske kan handla om att en nu förlorad måne kolliderat med en av de största ringarna. Sedan kom bilder i ultraviolett som antyder att det är väsentliga skillnader i vad de berömda ringarna kring planeten består av. Ju längre ut från planeten man kommer, desto mer is innehåller ringarna.

MOST - rymdens pocketkamera

Rymdens minsta teleskop, MOST, kallas skämtsamt för Humble - och detta ödmjuka rymdöga spanar på sollika stjärnor i Vintergatan för att ta reda på mer om stjärnornas inre liv. MOST ligger sedan ett år tillbaka i bana kring jorden och på ett hustak i Vancouver, Kanada, sitter antennen dit bilderna skickas. Där står Vetenskapsradions Nils-Johan Tjärnlund och samtalar med Jaymie Matthews, professor i astronomi på University of British Columbia.

Veckans lyssnarfråga

Kan man plussa ihop bilarnas hastighet vid en frontalkollision? Jan E Robért i Kalmar som undrar över något han hörde en motorjournalist säga en gång :  Om två lika stora bilar som frontalkrockar med varandra och båda håller 90 km/h så skulle bli samma smäll som att köra in i en bergvägg i 180. Men stämmer det här verkligen? Nej, det gör det inte, säger Thomas Turbell som är krocksäkerhetsforskare på Väg- och transportforskningsinstituet i Linköping. Bilarna kommer att bli ungefär en meter kortare och satte man ett papper mellan bilarna skulle det forfarande vara helt efter smällen eftersom krafterna tar ut varandra. Det blir samma sak som att köra in i en bergvägg i 90km/h, inte i 180 km/h.

Varför finns det så många olika former på pupiller?

På tioarmade bläckfiskar, plattfiskar eller rockor kan de likna ett V, U eller W. Även kameler har märkligt formade pupiller som är avlånga med en del av iris som går ner och skymmer på mitten. Orsaken är att de är mest intresserade av att kunna se bra i alla olika riktningar längs horisonten, berättar zoologiprofessorn Dan-Eric Larsson. Pupillformen påverkas också av att det mesta av solljuset kommer uppifrån. Då slipper djuren få ljuset direkt in i ögonen om pupillen formad på det här sättet. Rovdjur däremot, har ofta  pupiller som är avlånga på höjden istället, som en spalt. Det beror på att de är nattaktiva och behöver kunna öppna och stänga pupillen så effektivt som möjligt och då jobbar de små musklerna bäst med en spaltform. Sedan finns det många andra sorters pupillformer, men varför vet forskarna ännu inte.

Vinnande vetande

Förra veckans svar - 27 grader C. Den uppgiften är svår att verifiera,  däremot finns en termoneutral zon för  människan som ligger mellan 25 och 26 grader, där man vid 50% luftfuktighet och i vila gör av med minst energi på att hålla sig varm eller kall med lätt klädsel. De 27 graderna passar om vi tar av oss kläderna och därefter ger veckans pris till Ida Spång Rosén i Göteborg. Veckans fråga avhandlar en litterär figur, en rödhårig yrhätta och hennes författare; frågan är var både hon och författaren hade sin hemvist - det var på en ö, och det var snarare 100 än 50 år sedan...

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".