Forskare efterlyser ny lagstiftning om kvicksilver

Kvicksilveranvändningen minskar markant i västvärlden men ökar istället i många av världens utvecklingsländer. Orsaken är brist på tydliga regler, inte minst inom EU, menar många kritiker, som därför efterlyser en strängare lagstiftning.

Västvärldens initiativ till att på sikt helt sluta med industrianvändningen av kvicksilver skulle kunna ses som ett stort framsteg ur global miljö- och hälsosynpunkt.

I praktiken ser det annorlunda ut, eftersom användningen av den giftiga metallen ökar i många av världens utvecklingsländer. Växande industrinationer som Kina och Indien till exempel står idag för de enskilt största utsläppen i världen. Utsläpp som lika gärna kan påverka oss här i Sverige eftersom 80 procent av kvicksilvernedfallet här har sitt ursprung i andra länder, säger Lars Hylander, kvicksilverforskare vid Uppsala universitet.

Att det blir en rundgång av kvicksilver - från västs industrier till utvecklingsländerna - handlar enligt Lars Hylander ytterst om pengar. Världens största kvicksilvergruva, som ägs av spanska staten, har länge gått med förlust eftersom de forna storkonsumenterna, västs industrier, inte vill ha något nytt kvicksilver.

Men genom att billigt sälja de tusentals ton kvicksilver som västindustrierna inte längre behöver till utvecklingsländer har gruvan ändå lyckats säkra en inkomstkälla. Samtidigt slipper industrierna lägga tid och pengar på att förvara sitt avfall.

Därför behövs en lagstiftning, säger Lars Hylander, som hindrar västvärldens industrier och gruvor från att sälja sitt överblivna kvicksilver. Annars kan man inte förvänta sig att utvecklingsländerna kommer att ta till sig kvicksilverfri teknik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".