Nya miljarder till forskning

De närmaste fyra åren ska forskningsbudgeten gradvis stärkas med 2,3 miljarder. Det har regeringen och samarbetspartierna kommit överens om. Pengarna ska i första hand gå till medicinsk och teknisk forskning. Rätt inriktning, enligt Vetenskapsrådet - för ensidigt, enligt andra.

Utbildningsministern har också annonserat att man ska satsa på den absolut bästa forskningen i landet. Konkurrensen ska skärpas så att spjutspetsgrupperna kan få rejäla anslag.

2,3 nya miljarder innebär den att statliga forskningbudgeten kommer att ha vuxit med tio procent efter de här fyra åren.

”Mer behövs”

Men Pär Omling, generaldirektör för Vetenskapsrådet, säger att ännu mer pengar behövs för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft:

- För ett år sedan gick universitet, högskolor, akademier och vi på Vetenskapsrådet tillsammans till regeringen om att för att vi ska vara konkurrenskraftiga och behålla vår position behövs ungefär tre gånger så mycket pengar.

Inriktningen på medicinsk och teknisk forskning ligger helt i linje med var Vetenskapsrådet framfört att det finns behov, säger Omling.

”Alla områden kan ge jobb”

Det här sägs vara områden som kan ge jobb och tillväxt. Men den beskrivningen är Leif Lewin, statsvetarprofessor vid Uppsala Universitet, skeptisk till.

- Jag tror inte man kan se i kristallkulan vilka områden som kommer att ge jobb i framtiden. Alla vetenskapsområden kan komma att ge jobb - ofta på oförutsedda områden. Populärmusiken, Sveriges mest lönsamma exportindustri, är ett exempel.

De extra pengarna till forskning läggs alltså ut under fyra år, med minst belopp i början och de stora summorna i slutet. Det är värt att minnas att det slutet ligger bortom nästa val. Mycket kan hända till dess.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".