Proteiners dödsdomar gav kemipris

Årets kemipris gick till två israeler och en amerikan för deras upptäckter om hur kroppen i en rasande takt lyckas sortera bort proteiner som är skadliga eller som inte längre behövs. 

Det blev Aaron Ciechanover, Avram hershko och Irwin Rose som fick dela på årets Nobelpris i kemi, och det för deras arbete med hur cellerna själva reglerar sina proteiner.

Proteiner är viktiga i allt levande. I en enda mänsklig cell finns det hundratusentals av dem, och varje sekund bryts mängder av dem ned och nya byggs upp. För att veta vilka proteiner som ska brytas ned finns ett snillrikt system med en sorts dödsprotein, som kallas ubiquitin.

Dödsetiketter

Den fungerar som en dödsetikett och sätter sig på de proteiner som gjort sitt. Men först är det enzymer som utdelar själva dödsdomen - de märker upp de proteiner som ska förstöras.

Dödsmärkningen fungerar som signal till cellernas avfallskvarnar - proteasomerna - som då öppnar sig, suger in proteinet och monterar ned det.

Inne i våra celler gäller det att inte ta fel sorts protein och att hålla nivåerna rätt. Annars blir vi sjuka. Livmoderhalscancer och cystisk fibros är exempel på sjukdomar där ubiquitin-etiketterna spelar roll.

Inget pris till Varshavsky

De båda israelerna har tidigare fått fina priser, men amerikanen Irwin Rose är en doldis. 78 år, nestorn i sällskapet, är han den typ av forskare som gärna håller sig i bakgrunden och lyfter fram sina kolleger. Därför var han nog den som blev mest tagen av Nobelkommitténs besked.

En som säkert också blev tagen - och ledsen - är nog Alexander Varshavsky på Caltech i Kalifornien. Han har tidigare delat priser med israelerna och alltid nämnts tillsammans med dem, men den här gången blev han utan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".