Kortnäbbad kråka (Corvus moneduloides). Bild: John Gerrard Keulemans.

Kråka med sinne för fysik

1:39 min

Kråkfåglar är bland de mest avancerade djuren i världen när det gäller att använda redskap, till exempel pinnar, för att få tag på mat. Och nu anser forskare vid University of Auckland på Nya Zeeland att de har belägg för att fåglar också kan förstå sambandet mellan ett verktygs egenskaper och att de lyckas få sin belöning.

I ett känt experiment har fåglar också kunnat lära sig att använda stenar för att höja vattennivån i en bägare för att komma åt en flytande matbit. Men Alex Taylors forskargrupp tog försöket ett steg längre.

– Vi såg att fåglarna verkade ha någon sorts insikt om att stora och tunga föremål var effektivare, när de behövde höja vattenytan i en bägare, för att komma åt mat, säger Alex Taylor

Den här typen av experiment med fåglar som lär sig att de får belöning när de slänger stenar i en bägare med vatten, där det flyter mat, gjordes redan 2009, men det nya nu är att man undersökt de kognitiva mekanismerna bakom hur fågeln löser problem. Man ville se om en fågel kan begripa att det inte bara är att slänga i stenar eller andra föremål i vattnet för att de ska få sin belöning, utan att redskapet som de använder både måste vara stort och kunna sjunka.

Och samtidigt så ville man undersöka om fågeln förstår att tekniken inte fungerar om förutsättningarna förändras, till exempel för mat som ligger på sågspån eller sand.

Resultatet av försöket tyder, enligt forskarna, på att kråkan i experimentet begriper att det inte är stenar i sig som gör att den får sin belöning, och den faktiskt har förstått att det krävs föremål med särskilda egenskaper för att de ska lyckas.

Enligt Mattias Osvath på Lunds universitet, visar studien att fåglarna faktiskt inte bara kan förstå att ett verktyg kan hjälpa dem få mat, utan också varför:

--  Studien visar det ligger en hel del kognition bakom beteendet, eftersom fåglarna använder verktyg som de inte vanligtvis gör och förstå egenskaperna hos föremålen de använder. Man visar att det inte handlar om ett medfött eller associativt inlärt beteende, utan att det handlar om en föreståelse för den fysiska omvärlden.

Pierre Martin pierre.martin@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista