Veckomagasin 2004-11-14

Vätgas kan bli lösningen på flygbranschens energiproblem. Hör om ett rekordstort kartläggningsprojekt om våra proteiner som drivs av svenske professorn Mattias Uhlén. Och nu har månsonden Smart-1 passerat den allra mest kritiska punkten innan den kan börja undersöka månen.

Vätgas i flygtankarna

Höga oljepriser och påverkan på miljön gör att många anser att flygindustrin måste ta fram alternativ till dagens fossila flygbränslen. En av de tänkbara kandidaterna kan vara vätgas.
Arlanda är en av de flygplatser som snart kommer att få problem med att få de utsläppsrättigheterna man har för koldioxid att räcka till. Många anser därför att flyget snart kommer att behöva gå över till ett mer miljövänligt och förnyelsebart bränsle. Fredrik Svensson på Totalförsvarets forskningsinstitut tillhör de som menar att vätgas skulle kunna bli ett alternativ.

Hur funkar vi egentligen?

Vi har tiotusentals olika proteiner i våra kroppar men fortfarande är proteinernas funktion ett i stort sett vitt fält för världens biomedicinare.
Men nu har ett stort svenskt forskningsprojekt, med bioteknikprofessor Mathias Uhlén vid KTH i Stockholm i spetsen, gett sig på en ambitiös kartläggning av dom här proteinerna. Världens största kartläggningsprojekt har det kallats.

Månsonden Smart-1 snart på plats

På måndag ska SMART-1 förhoppningsvis bli den första europeiska sond som lägger sig i omloppsbana runt månen. Ett uppdrag som är intressant för alla de länder som sagt sig vilja bygga permanenta rymdbaser på månen. Hamnar man i omloppsbana kan dessutom SMART-1:s övriga instrument ge sig på nästa fas. Bland annat att leta efter de få fläckar på månens yta som man tror är ständigt solbelysta. Höga kraterkanter troligen nära månens sydpol som skulle kunna bli perfekta placeringar för energialtsrande solpaneler. En förutsättning för de månbaser som Europa, Japan, Kina, indien och USA tävlar om att bli först att bygga.
– Det blir väldigt intressant, i princip på ett och samma område så har man förutsättningarna för det viktigaste som en bemannad månbas kommer att behöva: vatten och elektricitet, säger Peter Rathsman.

Nyhetssammanfattning

Forskare i Philadelpiha har i försök med möss lyckats odla fram spemieproducerande celler - spermatogonier - utanför kroppen. De odlade cellerna har de sedan kunnat stoppa tillbaka in i testikeln där de togs och då har dessa börjat producera spermier. Forskarna hoppas att upptäckten i framtiden kan hjälpa män som inte kan få barn.

Slaget om var forskningsreaktorn ITER ska byggas tycks vara över. ITER är en reaktor som ska utforska fusionskraftens möjligheter. Kampen har den senaste tiden stått mellan Japan och Frankrike, och det verkar som om Frankrike nu går segrande ur den striden.

Vaxskivlingen innehåller flera antibiotikasubstanser med samlingsnamnet hygroforon som skyddar svampen. Det har tyska svampforskare nu visat. Glädjande eftersom hygroforon visat sig mycket verksamt mot den svårbemästrade sjukhussjukan. Än så länge har det här bara testats i labmiljö.

Arktis bara krymper och krymper

Vid slutet av det här århundradet kan temperaturen på Arktis i värsta fall vara sju grader varmare än idag, och hälften av havsisarna helt försvunna. Det visar en omfattande internationell forskarrapport som i veckan presenterades på ett stort forskarmöte i Rejkyavik.
Det är 250 forskare som i fyra år har studerat klimatförändringarna på Arktis och försökt förutspå hur den globala uppvärmningen kommer att påverka växt- och djurlivet där.

Liten alg ställer till det i Östersjön

En liten alg i Östersjön har visat sig vara mycket farligare än man trott. Det är forskare vid högskolan i Kalmar som upptäckt hur en mikroalg kan förändras om kväve- eller fosforbalansen rubbas, och då ta död på både andra alger och fisk.

Lyssnarfrågan

Veckans lyssnarfråga kommer från Elna Nordh i Stockholm. Hon undrar över det här med drömmar, hur det kan komma sig att sådant som händer i verkligheten plötsligt nästlar sig in i drömmen och passar in i handlingen. Ljud utifrån till exempel, som väckarklockans ringsignal,  kan i drömmen omvandlas till ett larm på en fabrik eller en telefonsignal. Germund Hesslow, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet reder ut begreppen.

Vinnande Vetande

Svaret på förra veckans fråga var Ingmar Bergmans film Saraband, alltså fortsättningen på Scener ur ett äktenskap, som spelades in i HDTV just med tanke på att den skulle ha tillräckligt hög kvalitet för att  visas för eftervärlden och på bio. Det visste Ulla Wideqvist i Nacka och vi skickar en bokcheck på posten.

Veckans fråga handlar om alger. En rödalg från Stilla Havet och Atlanten bistår med ett för forskningen mycket användbart material, socker som bildar långa kedjor i en sorts gelé. Gelén har många användingsområden, men mest känt är det nog i mikrobiologernas odlingsplattor. Vad heter materialet från algen?

Skicka in svaret till Vinnade vetande, 759 00 Uppsala eller vinnande.vetande@sr.se

Veckans webbtips

Rapporten om klimatet på Arktis: http://amap.no/acia/                                                                                 

Ännu en spännande sida om Arktis:  http://arcticcircle.uconn.edu/