I kopparkapslarna skall det använda kärnbränslet förvaras. Copyright SKB.
Slutförvaret av kärnavfall

Miljörättsprofessor - "Möjligheten till återvinning av kärnavfallet bör utredas bättre"

1:38 min

Flera viktiga frågor kring hur slutförvaringen av det svenska kärnbränslet ska tas omhand återstår, det anser flera av de remissinstanser som granskar kärnkraftsindustrins ansökan om att få slutförvara kärnavfallet 500 meter under jord.

Tillexempel tycker Gabriel Michanek, professor i miljörätt vid Uppsala universitet, att företaget Svensk kärnbränsle hantering på ett bättre sätt ska redovisa hur bränslet kan återanvändas, något som bland annat skulle förkorta den tid som avfallet är farligt.

- Det alternativet måste utredas i den här prövningen också, vilket inte är gjort i ansökan mer än mycket marginellt. Där tror jag att det finns en klar brist och enligt min bedömning måste ansökan förbättras i det avseendet, säger Gabriel Michanek.

För lite över ett år sedan lämnade Svenska kärnbränslehantering, SKB, in sin ansökan om att få slutförvara kärnavfallet 500 meter under jord i kopparkapslar i området kring Forsmarks kärnkraftverk. Ansökan är på flera tusen sidor och gås nu igenom av bland andra Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen.

Dessutom kan en rad organisationer som är remissinstanser lämna in sina åsikter om vad de tycker fattas i ansökan. Uppsala universitet där miljöjuristen Gabriel Michanek är aktiv är en av dem. Ansökan ska prövas enligt tre lagar, miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen.

Inom miljöbalken finns regeln att det som utvinns från naturen ska användas uthålligt med minimal resursförbrukning. Att lägga ner kärnavfall, som planeras nu, där cirka 90 procent av energin finns kvar kan därför strida mot den principen.

Med andra typer av kärnkraftsreaktorer kan det kärnbränsle som nu betraktas som avfall istället bearbetas och användas i hundratals år framåt. Gabriel Michanek är noggrann med att påpeka att han inte har någon åsikt om man ska göra så, men att det alternativet tydligare ska finnas med i SKB:s ansökan.

Även om kärnbränslet bearbetas för att kunna användas igen behöver ändå restprodukterna därifrån hållas avskilda från människor och miljö. Skillnaden är att det avfallet är farligt under en betydligt kortare tid, istället för 100 000 år som med dagens kärnavfall, handlar det om cirka 1000 år. Slutförvaret skulle därför kunna utformas på ett annat sätt. 

Beslutet om slutförvaret skall byggas och tas i drift tas i sista hand av regeringen, något som inte väntas ske förrän 2015.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista