Foto: Janerik Henriksson/Scanpix

Gamla nervceller kan förklara människans dåliga luktsinne

1:49 min

Jämfört med andra däggdjur har människan ett ganska dåligt luktsinne, och en möjlig förklaring till det skulle kunna vara att vi, till skillnad från andra däggdjur, inte förnyar de nervceller i hjärnan som hör ihop med luktsinnet utan har kvar samma hela livet.

– Jag blev väldigt förvånad över att människan skiljde sig så mycket från övriga däggdjur och kanske framförallt från våra närmaste släktingar apor, säger Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet i Solna.

Sedan slutet av 1990-talet har forskare känt till att nervceller i hjärnan kan nybildas, och hos alla studerade däggdjur görs det i huvudsak på två ställen: i hippocampus, som har bland annat med minnet att göra och i luktbulben, som hänger i hop med förmågan att känna dofter. Men människan har i den nya studien alltså visat sig vara ett undantag - nervcellerna som har med luktsinnet att göra behåller vi hela livet.

För att åldersbestämma cellerna använde forskarna en metod mest känd från arkeologin, de studerade kol-14 i avlidna personers hjärnor. Vanligtvis finns kol-14 i låga nivåer i atmosfären, men under 1950- och 60-talet provsprängdes kärnvapen, som ledde till att halterna ökade kraftigt.

Genom maten kom det här radioaktiva kolet in arvsmassan på de som levde då, och fungerade som en sorts datummärkning av cellerna. När forskarna undersökte kol-14-nivåerna hos elva personer som föddes före, under och efter kalla krigets provsprängningar upptäckte de att nervcellerna var lika gamla som personerna själva.

Hos möss och råttor är det känt att nybildningen av nervceller i luktbulben är viktig för att kunna skilja på och kunna minnas dofter. Så att vi människor behåller samma celler hela livet skulle kunna hänga i hop med människans förhållandevis ganska svaga luktsinne, enligt Jonas Frisén, som gjort studien.

-- Vi har inte lika utvecklat luktsinne som de flesta andra däggdjur och det är ju möjligt att det här är relaterat till vår sämre luktförmåga, säger han.

Referens: Bergman et al: “The age of olfactory bulb neurons in humans”, Neuron 2012. DOI: 10.1016/j.neuron.2012.03.030

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista