1 av 2
Tbc-patient på indiskt sjukhus. Foto: Scanpix AP Photo/Anupam Nath
2 av 2
Professor S. K. Brahmachari chef för CSIR och grundare av OSDD

Indiskt webbprojekt utvecklar nya tbc-piller

Öppet tbc-forskningsprojekt i Indien
1:52 min

Ett Wikipedia för läkemedelsforskning. Så kan man beskriva ett indiskt initiativ för att få fram nya mediciner mot tbc och malaria som heter "Open Source Drug Discovery". Mer än 5000 forskare, studenter och företag har registrerat sig för att gemensamt stoppa resistent tbc.

Vi vill skapa något som motsvarar IT-revolutionen på medicinområdet med hjälp av studenter, säger professor Samir Kumar Brahmachari.

– Se på IT-revolutionen, allting gjordes av personer under 25 år. Men vi har hållit dem borta från läkemedelsforskning, så inte undra på att branschen har låg innovationsgrad och potential för nya upptäckter, säger Professor Brahmachari som är chef för Indiens största forskningsråd CSIR.

Han har dragit ingång det öppna forskningsprojekt "Open Source Drug Discovery". Studenter, forskare och företag från mer än 100 länder har anslutit sig. På några månader kartlades alla de 4000 generna i tuberkulosbakteriens arvsmassa. Två möjliga läkemedelsmolekyler har gått igenom djurförsök och nu förbereds prövningar på patienter.

Globalt beräknas var tredje människa på jorden vara smittad av tbc-bakterier och en och en halv miljon dör av tuberkulos årligen, främst fattiga och oftast för att lungorna slutar fungera. Det har inte tagits fram några nya tbc-mediciner på mer än fyra decennier och resistent tbc där de vanligaste pillren inte biter ökar kraftigt.

Att ta fram nya mediciner från labb till apotek brukar ta mer än ett decennium och kosta miljardbelopp. Utvecklingen kantats oftast av patent och hemlighetsmakeri, men på senare år har flera läkemedelsjättar gett sig in i öppen forskning kring just tbc tillsammans med universitet och biståndsorganisationer.

Fast någon färdig ny tbc-behandling räknas inte stå klar förrän om 10-15 år.  - Jag tvekar inte att detta kommer att krossa läkemedelsforskningens glastak och att antalet misslyckanden minskas från 100 på 1 till 10 på 1, och att kostnaderna minskar till en tiondel, säger professor S. K. Brahmachari på CSIR.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".