Om tvåsamhetens uppkomst

Tidigt i människans utveckling började kvinnor välja den bästa familjeförsörjaren, hellre än den starkaste mannen i flocken. Och det gav förmänniskan en evolutionär fördel. Det här anser den amerikanske evolutionsbiologen Sergey Gavrilets i en artikel som publiceras i tidskriften PNAS och bygger på matematiska modeller av hur människans parbildning kan ha utvecklats för hundratusentals år sedan.

Att människan utvecklade tvåsamhet kan ha varit fördelaktigt för arten, då männen bråkade mindre om status och då fick mer tid att ägna sig mer åt att försörja avkomman. Samtidigt skulle arten gynnas av att kvinnan, enligt artikelförfattaren, kompromissar mellan att välja gener från en alfaman och en som ägnar sig åt familjen.

Artikeln bygger på att människan från början skulle ha levt promikusöst i stora grupper där alla parade sig med varandra, något som forskare som Vetenskapsradion har pratat med menar är ett felaktigt antagande. Bland dom är Birgitta Tullberg, professor i evolutionär ekologi vid Stockholms universitet, som anser att den typ av promiskuitet, som man ser hos till exempel schimpanser, troligen aldrig har funnits i människans utvecklingslinje.

Tullberg tror att parbildningen uppkom från samhällen med en hane med flera honor men som hade någon typ av parvaktande hannar. Utvecklingen kan ha börjat med att små grupper slår ihop sig med en hanne och ett par honor, där partnervaktandet redan fanns.

Även Hasse Walum, som på fredag disputerar vid Karolinska institutet på ämnet genetiska faktorer inom mänsklig parbildning, anser att det är riskabelt att, som artikelförfattaren, ta för givet att människan från början var promiskuös.

– Det vet jag inte om jag håller med om, att just promiskuiteten var det ursprungliga tillståndet. Det finns i min mening ganska bra evidens som talar för att vi gick från det polygyna tillståndet, där en hane hade flera honor, innan vi gick över till parbandsbetendet.

Referens: Gavrilets S. 2012. Human origins and the transition from promiscuity to pair-bonding. Proceedings of the National Academy of Sciences.

Pierre Martin

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".