Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Kartlägga arvsmassa för att förutspå sjukdomar

Publicerat fredag 1 juni 2012 kl 07.28
Ska vi redan från barnsben kunna veta vilka sjukdomar vi riskerar att få? Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX

Om att låta kartlägga hela sin arvsmassa av hälsoskäl, är något som diskuteras i två artiklar i Science den här veckan. Den ena argumenterar för och den andra emot.

Ska det vara lika självklart att kartlägga hela sin arvsmassa, sitt genom, som att doktorn lyssnar på ens hjärta och lungor på vårdcentralen?

Ja, ungefär det menar en vetenskaplig chef för ett av gensekvenseringsförtetagen i USA, och en sån genkartläggning menar han bör göras tidigt i livet så att man har all viktig information för hälsovård under resten av livet.

För om hela arvsmassan undersöks, säger han, kan forskarna upptäcka många fall av sjukdomen cystisk fibros, en ärftlig sjukdom med mycket kraftig slembildning men som många har utan att veta om det.

Man kan också hitta alla de kvinnor med en genvariant som ökar risken för bröstcancer men som inte har någon familjehistoria av sjukdomen. Plötsligt hjärtstopp är en annan risk som man kan se på det här sättet skriver han, som alltså har intressen av att sälja sina gentester.

I en annan artikeln i tidskriften Science är kanadensiska genforskare mer försiktiga kring vad gensekvensering kan innebära för den enskilda individen.

De konstaterar att problemet med informationen i arvsmassan är att det är väldigt få av de ärftliga sjukdomarna som man verkligen kan behandla. Dessutom att många personer kan ha anlag för en sjukdom men faktiskt aldrig bli sjuka. Detta eftersom gener inte är enda orsaken till att vi blir sjuka utan det handlar om miljö och livsstil. 

Forskarna  ifrågasätter även om betydelsen av att få veta att man har relativ risk jämfört med resten av befolkningen att bli cancersjuk. De diskuterar vad det leder till för typ av behandling?

Slutligen konstaterar de kanadensiska forskarna att det saknas bevis för att kartläggningar av hela DNA hos individer verkligen ökar hälsan. Men oavsett vad forskarna tycker, efterlyser de tydligare riktlinjer och mer etisk diskussion kring hur vi vill hantera kunskapen om våra gener.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".