Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot slutförvarsmetod för kärnavfall

Remissinstaner vill se kompletteringar om slutförvaret
1:55 min
Illustration över planerat slutförvar i Forsmark. Copyright Laj illustration, SKB.

Den svenska kärnkraftsindustrins metod att slutförvara Sveriges använda kärnbränsle 500 meter under jord vid Forskmarks kärnkraftverk möts av kritik. Flera remissinstanser som granskar den ansökan som lämnats in av industrin till myndigheterna anser att många viktiga uppgifter saknas för att bedöma om metoden kommer vara tillräckligt säker. Bland andra Uppsala universitet och Statens geotekniska institut vill att ansökan kompletteras.

Den granskning av att få slutförvara använt kärnbränsle som nu pågår Sverige är världsunik eftersom inget annat land juridiskt sätt prövat en ansökan av detta slag, dessutom finns det inte något existerande slutförvar för kärnavfall någonstans i världen.

Metoden som Svensk kärnbränsle hantering, SKB, vill använda sig av bygger på att avfallet placeras 500 meter ner i urberget i en gjutjärnskonstruktion som omges av en fem meter lång och fem centimeter tjock kopparkapsel. Runt kapseln placeras en typ av lera. Flera av dom remissinstanser som granskat ansökan som ska prövas enligt miljöbalken och kärntekniklagen pekar på allvarliga brister. Skarpast i sin kritik är Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, som bland andra Naturskyddsföreningen står bakom. De anser bland annat att det saknas vetenskapliga belägg för att de kopparkapslar som kärnbränslet skall ligga i kommer att hålla i hundra tusen år, som är kravet.

Flera andra organisationer som Östhammars kommun och Kungliga tekniska högskolan vill också se mer vetenskapliga belägg som styrker att kopparkapslarna med leran runt omkring sig verkligen är bästa möjliga metod, något som är ett krav enligt miljöbalken. Överhuvudtaget så finns det en skepsis mot att SKB tycks ha låst sig vid en metod och därmed inte på ett tillräckligt detaljerat sätt redovisar vilka alternativ som också skulle vara möjliga, tillexempel att begrava avfallet i flera kilometer djupa borrhål, eller, som Uppsala universitet skriver, att återvinna avfallet för att eventuellt kunna använda det i mer moderna reaktorer i framtiden.

Även när det gäller platsvalet finns kritik. Har SKB valt det bästa berget i Sverige eller handlar det om att det har varit lättast att få acceptans för ett slutförvar i en kärnkraftskommun, som Forsmark?

SKB har valt att inte svara på någon kritik i nuläget utan kommer att göra det via dom kompletteringar som myndigheterna begär in.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".