Magnus Appelberg, Sveriges Lantbruksuniversitet. Foto: Gustaf Klarin / SR.

Störda fiskar behöver inte betyda mindre stim

Fiskar kan få förändrat beteende av människors läkemedel som hamnar i vattnet –  – och forskarna varnade för ekologiska konsekvenser när abborrarna blir glupska och dumdristiga av ångestdämpande medicin. Men tidigare erfarenheter visar att just de ekologiska effekterna inte behöver bli så allvarliga som man skulle kunna tro.

– Författarna här spekulerar i att det ökar dödligheten hos de har individerna, men vilken ekologisk roll det egentligen har, det kan man diskutera, säger Magnus Appelberg som leder forskningen på institutionen för akvatiska resurser på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Det är alltså inte säkert att man kommer att se några ekologiska konsekvenser av att fiskar simmar i vatten med rester av ångestdämpande medicin, enligt Magnus Appelberg. Han hänvisar bland annat till en händelse som målades upp som en miljökatastrof i slutet på 1990-talet. Det handlade om sjön Molnbyggen i Dalarna som fick stor uppmärksamhet i media. Forskare rapporterade att okända miljögifter allvarligt skadade fiskens fortplantningsförmåga: 80% av abborrhonornas könsorgan var förtvinade. Magnus Appelberg undersökte då hur det stod till med fiskbestånden i Molnbyggen.

– Vad man hade sett från toxikologerna var en klart försämrad reproduktionspotential, alltså färre honor som var könsmogna, men när vi var där och tittade på hela fisksamhället, det var abborre, så kunde vi inte se nån skillnad.

En förklaring i fallet Molnbyggen skulle enligt Appelberg kunna vara att det faktiskt inte behövs så många honor för att det ska födas tillräckligt med abborrar. Och ett annat exempel som han tar upp är kustområdet utanför pappersbruket i Mönsterås där det inte kläckts så mycket yngel, dit kom det mycket fisk invandrande från andra områden så mängden fisk nära pappersbruket förändrades inte.

En skillnad mellan de här exemplen och den färska studien är att abborrarna blev glupskare av de ångestdämpande medicinerna, och det skulle kunna gynna dem tack var att de växer snabbare, men samtidigt blev de modigare och lämnade sitt stim och då ökar risken för att bli uppäten av till exempel en gädda.

Men oavsett vilken påverkan man ser på individnivå så menar alltså Magnus Appelberg att det inte behöver slå igenom i hela fiskbeståndet.

– Det kan vara så att även om vi hittar störningar på individnivå så kan det dröja ett bra tag innan vi ser nåt på beståndsnivå.

Vetenskapsradion
gustaf.klarin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista