1 av 2
SFR Foto: Fotograf Bengt O Nordin SKB
2 av 2
Anders Wiebert Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten bekräftar läckande slutförvar för rivningsskrot

SSM om förvar av kärnkraftsskrot
2:19 min

Strålsäkerhetsmyndigheten anser att det kommer att läcka radioaktivt vatten från det bergrum utanför Forsmark som ska användas för förvaring av skrot från svenska kärnkraftverk. Anders Wiebert som är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, bekräftar i Ekot Vetenskapsradions uppgifter.

- Så länge förvaret är i drift, så länspumpar man de olika förvarsdelarna, bergrummen som har hållts torra. Sedan när man försluter det här förvaret, då kommer det successivt att fyllas med grundvatten, som kommer att läcka in genom bergväggarna.  Sedan kommer det successivt att kunna laka ur radioaktiva ämnen som sprids till omgivningen. Det är något man är medveten om att det kommer att kunna ske, säger Anders Wiebert som är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Kring årsskiftet väntas ansökan från kärnindustrins avfallsbolag, SKB, om att bygga SFR, som står för "Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall". Planen är att rivningsskrotet från de svenska kärnkraftverken ska begravas i ett bergrum utanför Forsmark i Uppland, under Östersjöns botten. I SFR ska bland annat delar från det stängda kärnkraftverket i Barsebäck läggas, när det väl rivs.

SKB räknar med att förvaret ska vara klart i början av 2020-talet. Det gäller 130 000 kubikmeter radioaktivt skrot, ungefär 20 000 personbilar.

Rivningsavfallet är mindre radioaktivt än det använda kärnbränslet som ska ned i det andra slutförvar för högaktivt avfall, som SKB också planerar. Där tänker SKB istället kapsla in avfallet.

Strålsäkerhetsmyndigheten begär att SKB som ska bygga förvaret för kärnkraftsskrot (SFR), överväger hur man kan begränsa radioaktiva utsläppen och till vilka kostnader. 
- Det blir ju en värdering de behöver göra utifrån de här olika alternativen och motivera vilket alternativ de menar sammantaget ger det bästa skyddet  med hänsyn taget till bland annat kostnaderna, förklarar Anders Wiebert på SSM.
- Ja vilka utsläpp är godtagbara?
- Vi har satt upp krav på skydd av människors hälsa och miljön. Och det är egentligen ett dubbelt krav. Det ena kravet är att de doser människor kan drabbas av i framtiden ska vara låga, i storleksordningen någon procent av bakgrundsstrålningen. Det andra är att man ska göra ett förvar som så bra som möjligt minimerar utsläppen av radioaktivitet, säger Anders Wiebert på SSM och fortsätter.

- Det här att man ska minimera utsläppen, hur långt man ska gå där, det beror på vilka kostnader det skulle föra med sig. Det är klart om man kan innesluta avfallet, som man avser att göra med det använda kärnbränslet  i det andra förvaret, så är det mycket bättre. Men om det kostar väldigt mycket pengar så är det kanske inte motiverat för ett avfall som inte har lika hög grad av radioaktivitet som det använda kärnbränslet.  Så det är en balansgång mellan kostnader och andra faktorer mot utsläppens storlek, avslutar Anders Wiebert på SSM.

Reporter: Annika Digréus, research: Marcus Hansson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".