Så här har vi bett SSM att räkna

Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som utifrån SKB:s kostnadsberäkningar vart tredje år beräknar hur hög avgiften till Kärnavfallsfonden måste vara för att pengarna ska räcka till rivning, slutförvar och allmän uppstädning efter kärnkraften. Vetenskapsradion har bett Strålsäkerhetsmyndigheten beräkna en möjlig fondavgift utifrån vissa förutsättningar.

1) Årlig produktion av el från kärnkraftverken. Vi har utgått från att kärnkraftverken producerar el i samma takt som de gjort i genomsnitt de senaste tio åren. Det blir då 61,4 TWh i genomsnitt per år för de tio reaktorer som idag är i drift. Kärnkraftverkens ägare påstår att de kommer att producera 76 TWh de kommande åren. Men så mycket ström har aldrig någonsin producerats i alla svenska kärnkraftverk. Inte ens när tolv reaktorer delade på bördan. 76 TWh är för övrigt också den nivå som låg till grund för avgiftsberäkningen perioden 2012-2014, men som kärnkraften inte kom i närheten av att uppfylla. 2012 producerades endast 61 TWh kärnkraftström. Kärnkraftverkens ägare lever alltså inte upp till sina egna målsättningar. Mot bakgrund av detta har vi valt att använda ett genomsnitt för vad de tio reaktorer som idag är i drift producerat de senaste tio åren för att få ett realistiskt mått på vad det går att förvänta sig av kärnkraften de kommande åren.

2) Totalkostnad för avvecklingsprojektet. SKB räknar i sin senaste rapport (Plan 2010) med en återstående kostnad på cirka 90 miljarder (40 års drift) respektive 100 miljarder (60 års drift). Men mycket tyder på att kostnaderna är underskattade. Olav Torp och Kjell Austeng vid Norges Teknisk-Naturvetenskapliga Universitet (NTNU) i Trondheim har på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten granskat SKB:s arbete och särskilt påslaget för osäkerheter. Vi frågade de vad de tror att hela projektet i slutändan kommer att kosta. Deras uppskattning, utifrån stor erfarenhet av att granska osäkerhet i kostnadsbedömningar i stora infrastrukturprojekt, ligger på 150 miljarder kronor för totalkostnaden av projektet.

Men de säger också att de inte bedömmer det som orimligt att totalkostnaden kan hamna i storleksordningen 200 miljarder, med tanke på att en lång rad infrastrukturprojekt som de granskat i slutändan ökat med i genomsnitt 70%. Den viktigaste anledningen till den bedömningen är att SKB:s projekt är utspritt över en lång tidsrymd och innehåller mycket stora osäkerheter, vilket en rad oberoende granskningar av SKB:s kalkyler också pekar på.    Den långa tidsrymden innebär att oförutsedda händelser kan få stor påverkan på projektet och det har SKB inte heller tagit hänsyn till i sina kostnadsbedömningar, anser bland annat SSM.

Kostnadsosäkerheterna kan alltså sammanfattas i att a) rivningskostnaderna av kärnkraftverken fortfarande tycks vara underskattade och b) flera viktiga projekt inte har utarbetats i detalj och c) den beräknade totalkostnaden för pågående verksamheter som utbyggnaden av SFR och driften av Clab har mer än fördubblats bara på tre år och d) det har skett en allmänt mycket hög kostnadsutveckling i hela SKB:s verksamhet de senaste åren.

De avgiftsnivåer som SSM ekonomer räknat fram på i storleksordningen 10 öre/kWh utgår från totalkostnaden 150 miljarder kronor. Utgår man istället från totalkostnaden 200 miljarder så blir avgiften 17 öre/kWh.

3) Återstående driftstid av kärnkraftverken. Gällande lagstiftning kräver att avgiften beräknas på 40 års drift eller ytterligare sex år om en reaktor fyller 40 under en avgiftsperiod. Industrin vill beräkna fondavgiften utifrån scenariet att kärnkraftverken drivs i upp till 60 år. Vi har bett SSM att räkna på båda dessa tidsramar. Det längre tidsscenariet innebär något större kostnader i form av mer driftsavfall och att det krävs större slutförvar för att få plats med fler kopparkapslar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".