Bristfälligt underlag för autismdiagnostik

Diagnosinstrumenten saknar vetenskapligt stöd
1:26 min

Nästan alla dom så kallade diagnosinstrument, som används för att ta reda på om vuxna och barn lider av autism och liknande tillstånd, saknar vetenskapligt stöd. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU har granskat det här och funnit att bara 2 av 14 diagnosmetoder som används i Sverige har utvärderats tillräckligt.

Det var ett ganska klent resultat när SBU genomförde en genomgång av det vetenskapliga stöd som finns för olika strukturerade metoder att undersöka autism. Metoderna går ut på att göra beteendeobservationer hos barn och låta vuxna svara på frågeformulär. Det finns 14 sådana instrument som används mer eller mindre i Sverige, av barn- och ungdomspsykiatrin, och av vuxenpsykiatrin.

När SBU gick igenom tillgänglig internationell forskningslitteratur visade det sig att bara två metoder var vetenskapligt beprövade. Om resten av metoderna kan bara sägas att man det är oklart om de är effektiva diagnosinstrument, för det har inte undersökts tillräckligt, inte i mer än en utvärdering, och SBU drar därför slutsatsen att de flesta har bristfälligt underlag.

Nu betyder inte det här att barn och vuxna som får diagnosen autism automatiskt löper stor risk att bli feldiagnosticerade. Normalt sköts diagnostiken av ett specialistteam av läkare och psykologer, och diagnosen bygger på en samlad bild av information från specialister, föräldrar och anhöriga, och SBU betonar vikten av att diagnostiken även framledes utreds av specialistteam.

Det räcker inte med frågeformulär för att ställa diagnos vid autism, är slutsatsen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".