Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal med giftig rök som sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Räddningsledaren uppmanar alla personer som befinner sig i området att bege sig därifrån. Ni som bor i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat idag kl 17.16)

Schmallenbergviruset slår till

Publicerat måndag 8 april 2013 kl 06.07
Schmallenbergvirus drabbar årets lamm
(2:04 min)
Lamm som har klarat sig undan Schmallenbergviruset. Foto: Ylva Carlqvist Warnborg / SR.

Ett helt nytt virus, Schmallenbergviruset, som drabbar foster hos idisslare som nötdjur och får, kom till Sverige förra året. Nu ser fårbönderna hur årets lamm har drabbats, och det finns en oro för återstående lamningar och kalvningar.

Via blodsugande svidknott spred sig Schmallenbergviruset snabbt över södra Sverige under fjolårets sommar och höst. Viruset är helt nytt. Dess ursprung okänt, men troligen har det först nått europeiska hamnar via långväga transporter där knott följt med blommor och grönsaker. Viruset är ofarligt för människor, men blir en ko eller en tacka infekterad tidigt under dräktigheten kan hon få dödfödda eller svårt missbildade ungar. Och än så länge finns inget vaccin. Fårbonden Tomas Olsson i Västmanland fick vid årets första lamning fyra drabbade lamm:

– De är groteskt missbildade. Lederna är alldeles stela. Det kan faktiskt vara så att de lever men är så missbildade att man måste avliva dem. Det är även besväret att få ut lammen ... för det är så att man får hjälpa till, och är de då helt stela i lederna, då är det väldigt arbetskrävande, och det kan vara så också att tackorna inte överlever det.

Ingen vet än hur stor den totala skadan är som Schmallenbergviruset hittills orsakat avkomman hos svenska nöt- och fårbesättningar. Enskilda har drabbats mycket hårt, andra besättningar inte alls. Men blir det här som i dom hårdast drabbade delarna av kontinentala Europa – som hade Schmallenbergviruset en säsong före oss – riskerar uppåt 7% av fårbesättningarna i Sverige att drabbas, mer eller mindre. Virusbärande knott är inte människans fel, men lät vi fåren föda sina lamm som naturen tänkt det skulle Schmallenbergviruset inte behöva vara ett sådant bekymmer, säger Erika Chenais på Statens Veterinärmedicinska Anstalt:

– Man kan förlägga betäckningssägongen mellan november och april, då tror vi att det finns några svidknott, och då kommer inte dom här skadorna att uppkomma.

– Hur lätt är det att flytta betäckningssäsongen framåt eller bakåt för att undvika knotten?

– Ja, det är inte svårt ur djurets synpunkt, utan det handlar ju om konsumenterna, att vi vill ha färskt lamm till påsk, säger Erika Chenais.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".