Nu ska åkrar med GMO-potatis saneras. Foto Bertil Ericson / SCANPIX

Åker med GMO-potatis saneras

1:44 min

På en åker i Halland där det tidigare har pågått försöksodlingar med genförändrad potatis gör man idag allt för att bli av med GMO-potatisarna. Odlarna dödar omsorgsfullt alla plantor som kommer upp.

Potatisen hade fått en gen från en vild släkting så att den skulle tåla bladmögel utan att behöva besprutas, men motståndet från miljörörelsen fick försöken att avbrytas och flyttas till Nordamerika.

– De enstaka plantorna som börjar växa som vi hittar, dem plockar vi med oss oavsett om det är GMO eller vanlig potatis. Alla potatisar som vi hittar här plockar vi med oss och lägger in i en frys så att de dör, sen bränner vi upp potatisen. Det får inte finnas kvar någon GMO-potatis, säger växtförädlaren Erik Ekre på Hushållningssällskapet som förut skötte odlingen men som nu istället sanerar åkern.

Det knastrar när vi trampar på den torra GMO-blasten som ligger kvar på fältet från i fjol, där man odlade GMO potatisen. Det var hushållningssällskapet , som arbetar med utveckling och rådgivning för lantbrukets räkning,  som på uppdrag av BASF jobbade med GMO-försöken här i Halland. Jordbruksverkets regler kräver nu att marken ska säkras,  inga levande GMO-potatisar får gömma sig kvar. Växtförädlaren Erik Ekre på hushållningssällskapet ska se till att säkra fältet från GMO-potatis. 

Först om fyra år anses fältet säkrat och man kan börja odla något annat här igen. För den europeiska miljörörelsen med Greenpeace i spetsen var det en seger. I det här försöket testades med stor framgång en potatis som med hjälp av genteknik hade försetts med bladmögel resistenta gener från sydamerikansk vildpotatis. 

Potatisbonden Magnus Axelsson tycker att det är trist att GMO-försöken nu har stoppats. Han vill helst sluta att spruta med svampgift varje sommar tvingas han spruta sin potatis 7-10 gången för att förhindra bladmögelangrepp som orsakar brunröta,  som gör potatisen värdelös. 

– Det är ju ett bakåtsträvande utan dess like, vi vet så lite än, men har vi då en förmodad lösning på ett av våra största problem inom potatisodlingen så skulle vi kunna minimera insatserna av kemiska växtskyddsmedel med en sort som har en inbyggd resistens, säger potatisbonden Magnus Axelsson.

Reporter Tomas Lindberg
tomas.lindberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista