Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare stoppade ljus under en minut

Nödvändigt för att bygga kvantdatorer
1:53 min

Tyska forskare har lyckats med konststycket att stoppa och lagra ljus inuti en kristall under en hel minut.

– Först får vi ljuset att sakta ned, och sen stoppar vi det helt, säger Thomas Halfmann, professor i fysik vid Darmstats universitet och en av forskarna bakom studien.

Inuti en tre millimeter stor kristall har tyska forskare lyckats stoppa - och lagra - ljus under en hel minut. Under den minuten hade en ljusblixt som färdades i det fria hunnit fram och tillbaka mellan jorden och månen mer än tjugo gånger.

För att få ljuset att stanna i kristallen kylde forskarna ned den till ett par grader över den absoluta nollpunkten. Med hjälp av en laser och ett magnetfält kunde de sen påverka atomerna i kristallen så att ljus som skickades in först saktades ned och till slut stannade helt.

Det som då händer är att ljuset sätter avtryck på atomerna inne i kristallen och får dem att börja röra sig på ett regelbundet sätt. Man kan säga att atomerna bildar ett hologram av ljuset. Forskarna kunde sen öppna upp kristallen igen, då ombildades atomernas rörelse till ljus igen - som strålade ut ur kristallen.

Thomas Halfmann och de andra forskarna lyckades dessutom att lagra en bild, tre stycken linjer, inuti kristallen under hela en minut. Tidigare rekord, både för att stoppa ljus och för att lagra enkla bilder, har bara varit några sekunder.

– Och att lagra bilder är viktigt, för en bild innehåller mycket mer information än en ljusblixt, säger han.

Att spara information på det här sättet är nödvändigt för att bygga så kallade kvantdatorer.

– Lagrat ljus skulle helt enkelt fungera som kvantdatorernas minne, säger Thomas Halfmann.

Referens: Stopped Light and Image Storage by Electromagnetically Induced Transparency up to the Regime of One Minute. Heinze et. al. Phys. Rev. Lett. 111. doi: 10.1103/PhysRevLett.111.033601

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".