Långa förhör och lång tid i häktet ökar risken för falska erkännanden visa forskning. Foto: Fredrik Persson/Scanpix.

Falska erkännanden ställer till problem

"Misstag att tro att det bara är personer med psykiska problem"
1:28 min

Enligt en världsledande forskare på falska erkännanden är det ett stort problem att människor erkänner brott som de inte har begått. I ett amerikanskt projekt visade det sig att en fjärdedel av de dömda personer som friades för allvarliga brott faktiskt hade erkänt.

– Om man tittar på frikännanden med ny DNA-bevisning så hade ungefär tjugo procent av de personerna erkänt, säger Gisli Gudjonsson, professor emeritus i psykiatri vid King's college i London.

Det amerikanska Innocence project arbetar med att ge dömda personer möjlighet att få resning i fall där ny DNA-teknik kan påverka domen. Av de cirka trehundra personer som har friats med hjälp av det här projektet hade ungefär en fjärdedel, tjugofem procent, erkänt de brott de blivit dömda för.

– Det är omöjligt att veta hur vanligt det är att människor erkänner brott som de inte har begått, men vi vet ganska väl varför det händer, berättar Gisli Gudjonsson.

I många fall handlar det om att personerna utsätts för starkt tryck från polisen att erkänna, och utdragna polisförhör. Gisli Gudjonssons forskning har visat att det finns vissa riskfaktorer när det kommer till falska erkänannden, till exempel att det är vanligare att personer som är unga, har psykiska sjukdomar, eller missbruksproblem erkänner brott som de inte har begått. Men han påpekar att det inte är ovanligt att även personer som inte ingår i de här riskgrupperna kommer med falska erkännanden.

- Det är ett misstag att tro att bara människor med psykiska problem kommer med erkännanden, man måste titta på omständigheterna, säger han.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".