Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Långdragen konflikt kring stulna celler löst

"Sympatiskt, men det kan inte reparera tidigare fel"
2:29 min
Barn och barnbarn samlade vid ett hedersmärke uppfört för att hedra Henrietta Lacks minne. FOTO: Familjen Lacks / Nature

En långdragen tvist startade 1951 när forskare, utan att fråga om lov, tog ett cellprov från Henrietta Lacks, en kvinna döende i cancer. Cellerna blev de allra första att odlas framgångsrikt på labb, och kom därför att fullständigt revolutionera den medicinska forskningen. Men varken Henrietta Lacks eller hennes familj frågades någonsin om lov, och har heller aldrig fått någon ersättning.

- Ingen tänkte väl, med dåtidens moral, att det var något bekymmersamt att den här kvinnan fick lämna ifrån sig vävnad som kunde användas i olika forskningssyften, säger Ulf Pettersson, professor vid Rudbeckslaboratoriet i Uppsala. Han har själv använt cellerna i sin forskning.

I mars i år blossade tvisten upp på nytt, då tyska forskare la upp hela den genetiska koden från kvinnans celler, på internet. Informationen är viktig för forskare som använder de här cellerna i sin forskning, men alldeles för privat för att bli offentlig, ansåg familjen. Och Ulf Petterson förstår familjen.

- Jag tycker att det ska inte gå till på det här sättet. Definitivt inte. Det fanns inget tillstånd, och man kan säga att i vetenskapens namn finns det stora värden i det, men det ska inte offentliggöras på det här sättet, säger han.

Forskarna fick tillslut be om ursäkt, och ta bort koden från nätet. Men nu har man, efter långdragna förhandlingar, så äntligen kommit överens. I veckans nummer av tidskriften Natureberättar man nu att den genetiska koden ska göras tillgänglig, men först efter att de forskare som vill ta del av den, ansökt och godkänts hos det amerikanska hälsoinstitutet NIH, där representanter från kvinnans familj sitter med i en beslutsgrupp. Å det här är ett steg i rätt riktning, tycker Ulf Pettersson.

- Jag tycker det är sympatiskt att familjen får vara med och ha en roll i det här. Men sen är det ju omöjligt att korrigera för tidigare misstag, att hon inte blev informerad och att de inte fått någon ekonomisk vinning av de här cellerna. Det går inte att reparera på det här sättet, men man får ändå se det som ett framsteg, säger han.

Referenser:
Andrew Adey et al, 2013. The haplotype-resolved genome and epigenome of the aneuploid HeLa cancer cell line. Nature 8 augusti 2013. Doi:10.1038/nature12064

Landry, J. J. M. et al. 2013. The Genomic and Transcriptomic Landscape of a HeLa Cell Line. Genes Genomes Genet. DOI: 10.1534/g3.113.005777

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".