Sam Moyo, professor och chef för afrikanska institutet för jordbruksinstitutet i Harare menar att landreformen inte varit så kaosartad på senare år. Foto: Niklas Zachrisson.

Landreformen i Zimbabwe delar forskarläger

"Landreformen inte så kaosartad"
1:57 min

I början av 2000-talet var det mycket uppmärksamhet kring landreformen i Zimbabwe som president Robert Mugabe genomförde på ett våldsamt sätt tillsammans med krigsveteraner. Även om landets ekonomi kollapsade, så visar forskning att omfördelningen av mark har gått mer ordnat till under senare år.

- Jorden omfördelades på ett sätt så att många fler fick tillgång till mark.  Sam Moyo, professor och chef för afrikanska institutet för jordbruksforskning i Harare

Genom djupgående intervjuer i fält och historisk analys så har professor Sam Moyo kommit fram till att landreformen inte varit den kaosartade katastrof som media ofta har framställt den som. Det vara bara de första åren som spontana och våldsamma ockupationer pågick, menar han. Efter hand blev det allt mer strukturerat när staten skickade ut listor på farmer som förstatligats och vanliga zimbabwier med "rätt" hudfärg kunde ansöka om uppstyckade markbitar.

180 000 människor har fått tillgång till mark som tidigare vari i händerna på några tusen vita storbönder, vilket är den största omfördelningen av jordbruksmark i modern tid, enligt professor Sam Moyo.

En som har följt förloppet ingående är ekonomen och samhällsdebattören John Robertson som arbetar som ekonomikonsult baserad i huvudstaden Harare.

- Folket som fått marken är handikappade redan innan de fått jorden, säger John Robertson.

Han menar att den riktigt stora skadan med landreformen är att staten har tagit bort besittningsrätten av jordbruksmarken. Ingen, vit som svart, kan alltså äga mark längre. 

– Marken har inget marknadsvärde, kan inte användas som säkerhet på banken, och har därmed inget ekonomiskt värde i sig själv, säger ekonom John Robertson. 

Eftersom äganderätten inte längre gäller, så kan bonden inte gå till banken och få lån till nyinvestering, och marken blir därför kommersiellt obrukbar enligt John Robertson.

I dagsläget finns det två forskarläger som har något olika förklaringar till varför hela Zimbabwes ekonomi har kollapsat.

På ena sidan finns forskare som Sam Moyo som menar att ekonomins kollaps främst beror på alla sanktioner som tillsats på grund av landreformen.

På andra sidan finns det forskare och samhällsdebattörer som John Robertson som avfärdar sanktionsargumentet och som istället pekar på att den alltför våldsamma landreformen har lagt stora gårdar öde och förstört äganderätten av mark som gjort det omöjligt att investera i jordbruket.

Hör mer om det här i Vetandets Värld idag 12.10

Reporter frilansjournalisten Niklas Zachrisson
Vet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".