Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix

Stor spridning i åsikter om straff

1:37 min

Ofta antas att människor till exempel vill skärpa straffen för brott. Men när kriminologen Kristina Jerre lät olika personer få mer kunskap om konkreta brottsfall så föreslog många istället betydligt mildare påföljder än vad som döms ut i verkligheten.

Ända sedan 80-talet har allmänhetens inställning blivit allt viktigare när det gäller att legitimera olika kriminalpolitiska förslag - politiker hänvisar allt oftare till det så kallade allmänna rättsmedvetandet. Men det finns en stor spridning i allmänhetens åsikter.

– När människor får mer kunskap och information så ändrar de sin inställning, än när de bara får en fråga: "är straffen för milda?", säger Kristina Jerres som gjort en avhandling som ingår i ett större nordiskt projekt, där ett tusental svenskar ingått. Avhandlingen visar att synen på vad som är lämpliga straff är långt mer nyanserad än vad som ibland görs gällande i den allmänna debatten. När försökspersoner fått ta del av olika rättsfall, fått se filmatiserade rättegångar och fått diskutera för- och nackdelar med olika straff, så föreslog de ofta straff som var mildare än de som döms ut i verkligheten. Ändå trodde de själva att de föreslog strängare straff än de som döms ut i våra domstolar.

Det verkar alltså finnas många missuppfattningar dels om allmänhetens syn på straff, dels om de straff som faktiskt döms ut.

Något som forskarna också reagerade på var den stora spridning som finns i allmänhetens åsikter, vissa vill ha strängare straff, andra vill ha mildare straff och några vill över huvud taget inte att fängelsestraff ska dömas ut.

Men om det finns en sådan här stor spridning i allmänhetens syn på brott och straff, och dessutom så stora missuppfattningar om vad människor faktiskt tycker och om hur våra domstolar faktiskt dömer, hur kan man då hänvisa till ett allmänt rättsmedvetande?

– När det börjar luta åt att man mer och mer hänvisar till det allmänna rättsmedvetandet som den enda legitimeringsgrunden för de förslag man för på det kriminalpolitiska området, då kan jag önska att man från politikers håll tar lite mer ansvar för sin egen ideologi, för till syvende og sidst så väljer de ju ändå vilken opinion de vill rätta sig efter, säger kriminologen Kristina Jerre vid Stockholms universitet.

Reporter: Urban Björstadius.

Hör mer i Vetenskapsradion Forum idag kl. 13:35.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista