Foto:Laurin Dodd/Bechtel corp.
1 av 3
Halva sarkofagen står klar. En likadan till ska byggas och sättas samman med den första, sedan skjuts hela konstruktionen på räls över reaktorbyggnaden. Foto:Laurin Dodd/Bechtel corp.
Foto:Pelle Zettersten/SR
2 av 3
Reaktor 4 i Tjernobyl. Foto: Pelle Zettersten/SR
Foto:Pelle Zettersten/SR
3 av 3
Insidan av taket på sarkofagen, i de tjocka stålbalkarna ska lyftkranar fästas som kan lyfta bort delar inuti reaktorn. Foto:Pelle Zettersten/SR

Ventilation ska förhindra regn i nya Tjernobylsarkofagen

Stor utmaning kvarstår
2:02 min

Den nya sarkofag som just nu byggs över den havererade kärnkraftsreaktorn i Tjernobyl är till hälften klar. Men även när skyddsvalvet över kraftverket är färdigbyggd så måste byggnaden övervakas och skötas om i flera decennier framåt. Byggnaden är så stor att det nämligen kommer råda ett eget klimat innanför de tjocka stålväggarna, ett avancerat ventilationssystem kommer se till att konstruktionen inte rostar sönder.

– Luftfuktigheten kommer hållas på rätt nivå med hjälp av ventilation och luftkonditionering, säger Inna Velika. 

Det här är en av världens största flyttbara konstruktioner på land, när det är helt färdig kommer den vara 250 meter bredd, 150 meter lång och 110 meter hög. För att skydda arbetarna ifrån för höga stråldoser byggs sarkofagen på några hundra meters avstånd ifrån reaktorn och kommer att rullas på järnvägsräls över byggnaden. Det lappande och lagande av reaktorbyggnaden som skett sen olyckan inträffade för 28 år sedan har inte varit tillräcklig och för att byggnaden inte ska kollapsa bygger man den här nya sarkofagen som finansieras av 46 länder runt om i världen. 

Men konstruktionen som kan liknas vid ett jättelikt valv är inte bara ett skyddskal. Eftersom det förstörda kärnbränslet som smält ihop med stål, järn och betong fortfarande alstrar värme så bildas det kondens därinne. Utrymmet är så stort att uppstår ett mikroklimat där det till och med kan regna, för att förhindra det installerar man alltså en avancerad luftkonditioneringsanläggning. Syftet är dels att förhindra att stålkonstruktionen rostar sönder i förtid men också för att minimera risken för att radioaktiva ämnen tar sig ut via vatten under reaktorn där man inte riktigt vet hur det ser ut.

Men sarkofagen är inte ett slutgiltigt förvar, den stora utmaningen kvarstår nämligen - att få ut allt det förstörda uranbränsle som smält samman med annat bråte längst ner under reaktorn. Det är något som ukrainarna själva kommer få ta tag i de närmsta 100 åren- så länge som sarkofagen är byggd för att hålla, men hur det ska gå till finns det ännu ingen plan för. Oleg Nasvit på Ukrainas nationella strategiska råd jobbar med kärnkraftsfrågor för regeringen. 

– Det är svårt att säga hur det ska gå till, det kommer nog bli dyrt men det är tekniskt möjligt, säger Oleg Nasvit.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".