Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Värdefulla marker försvinner

Publicerat torsdag 6 februari 2014 kl 06.30
Igenväxning minskar mångfald
2:13 min
Lena Travik, Artdatabanken. Foto Gustaf Klarin/SR

Nästan en femtedel av de värdefulla ängs- och betesmarkerna i Sverige har försvunnit de senaste tio åren, enligt en ny rapport från Jordbrukssverket. Den här utvecklingen är inte bra för den biologiska mångfalden, säger Lena Travik som är chef för program naturvård på Artdatabanken.

-Det är oroväckande och det är många utredningar som visar på samma signaler, så det är känt för oss att det är dåligt ställt i odlingslandskapet, säger Lena Travik

-Hur ska man förklara den här utvecklingen, vad är det som händer?

-Det är att vi förändrar vårt sätt att odla marken. Det är mycket mer storskaligt idag. Man har enhetliga odlingar och det småskaliga mer mosaiklandskapet försvinner.

-Vi står ju faktiskt här på Artdatabanken, Slu, Uppsala, precis utanför era byggnader här med lite lövträd och en öppen plats. Varför är det här ett bra landskap?

-Ja, här har du en övergång från öppen mark, genom ett bryn, till lite mer skog. Och det är just den typen av mark som håller på att försvinna. I dagens odlingslandskap är det tydliga gränser mellan åker och skog, medan de här brynmiljöerna ofta försvinner.

-Många arter vill ha ett landskap som inte är helt öppet och inte helt slutet, utan någonstans mitt emellan?

-Ja, precis och det var så man brukade marken förr och det visar sig att många rödlistade arter finns i jordbrukslandskapet och deras livsmiljöer försvinner alltmer. Där har vi till exempel apollofjäril som är en grå, vacker, stor fjäril.

Förutom apollofjärilen är det ytterligare runt tusen arter som missgynnas av jordbrukets omvandling enligt Artdatabanken, däribland en tidigare vanlig blomma, den lila ängsvädden, säger Lena Travik. Och trenden verkar vara fortsatt ogynnsam för de organismer som tidigare frodades i det gamla jordbrukslandskapet. Enligt Jordbruksverket som nu presenterat den svenska ängs- och betesmarksinventeringenså har 18% av de värdefulla ängs- och betesmarkerna försvunnit de senaste 10 åren, främst genom igenväxning.

Lena Travik tror inte att man kan vända den här utvecklingen, istället krävs andra åtgärder.

-Vi måste se på hela landskapet. Vi kan inte tro att vi får tillbaka ett landskap från 1800-talet. Utan vi måste se på hela landskapet och till exempel se hur ersättningsmiljöer också kan nyttjas, till exempel vägkanter och kraftledningsgator och så vidare. Där vi kan bruka den marken på ett sätt så att blommorna kan blomma och fjärilarna flyga. 

Reporter Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".