Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Professor Janne Wallenius, docent Peter Szakalos och doktoranden Jesper Ejenstam. Foto Pelle Zettersten
Professor Janne Wallenius, docent Peter Szakalos och doktoranden Jesper Ejenstam. Foto Pelle Zettersten

Genombrott för blykylda kärnkraftsreaktorer

Teknikgenombrott kärnkraft
2:26 min

Ett teknikgenombrott för utvecklingen av blykylda, så kallade snabba, kärnkraftsreaktorer har gjorts av forskare på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Forskarna har tagit fram en metallegering som kan stå emot den aggressiva miljö som råder när bly i en reaktor hettas upp till flera hundra grader. Planer finns nu på att producera små blykylda reaktorer för en marknad i Kanada.

Jesper Ejenstam är doktorand på KTH och har medverkat i projektet.

– De här två stålbitarna som du ser här, de har vi exponerat i bly vid 550 grader i ett år. Och här ser man väldigt tydligt att det ena stålet här som är vår, vad vi kallar för en optimerad sammansättning, i princip är spegelblankt och ser ut som nytt. Medan det här andra stålet som är en mer kommersiell legering attackeras av blyet.

Att metall inuti en blykyld kärnkraftsreaktor korroderar, bryts ner och blir sprött har varit en flaskhals i utvecklingen av den här typen av snabba reaktorer, eller bridreaktorer som de också kallas. En reaktortyp som kan utnyttja uranbränslet nära nog hundra gånger mer effektivt jämfört med dagens kärnkraftverk.

Att använda just bly som kylmedel har flera fördelar enligt forskarna, det självcirkulerar om elektriciteten skulle slås ut vilket minskar riskerna för en härdsmälta. Skulle det ändå ske så fungerar bly som ett effektivt strålskydd.

Janne Wallenius som är professor i reaktorfysik vid KTH har länge drömt om en blykyld forskningsreaktor i Sverige men har inte fått några pengar till det. Utvecklingskostnaderna är enorma.

Men i och med det här genombrottet har det visat sig finnas intresse i Kanada. I isolerade samhällen i nordvästra delen av landet där man idag har svårt med energiförsörjningen och tvingas producera dyr el med dieselaggregat ser den kanadensiska staten det här som en möjlig lösning. Janne Wallenius hoppas kunna ta fram en liten reaktor med en effekt på tre megawatt om cirka tio år, kanske i Kanada.

– Vi för redan idag en dialog med den kanadensiska kärnsäkerhetsmyndigheten. De är mycket intresserade av de möjligheter som står till buds. 

– Finns det inte ändå en risk med flera stycken små kärnkraftsreaktorer som kanske innehåller en del plutonium - att de helt enkelt blir stulna när de är så små och kan förflyttas förhållandevis lätt?

– Ja, det är förstås helt korrekt att de är lätta att flytta. Och därmed lätta att flyttas till platserna där de ska tas i drift. För att säkerställa att ingen kommer dit och tar dem kommer de att placeras under jord. Precis som här i R1:an på KTH, där reaktorn är placerad 25 meter under jord. Så kommer vi också att förlägga reaktorerna 25 meter under jord i Kanada.

Referens: Jesper Ejenstam et al. "Oxidation studies of Fe10CrAl–RE alloys exposed to Pb at 550 C for 10,000 h". DOI: 10.1016/j.jnucmat.2013.07.023

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".