Är klimatförändringen onaturlig? -Experter svarar på lyssnarfrågor

Dagens chatt om FN:s klimatpanels arbete och senaste rapport som fokuserar på åtgärder för att hålla tillbaka klimatförändringen väckte stort engagemang. Lars Bärring, Sveriges representant i panelen, och miljöekonomen Thomas Sterner som skrivit en del av rapporten, svarade på frågorna. Läs deras svar här:

Thomas Sterner: t

12:21, 14 April 2014

Moderator: Nu startar vi chatten! Välkommen att ställa din fråga. / Charlotte Delaryd

12:29, 14 April 2014

Mats Kihl: Förhoppningsvis utan att jag uppfattas som en förepråkare av diktatur vill jag fråga hur demokrati kan förenas med minskade utsläpp. Är inte en regering som förespråkar verksamma ingrepp dömd att förlora makten vid nästa val? För nog får väl ett parti som vill ha låga bensninpriser fler röster än ett som vill rädda mänskligheten, vår civilisation eller Europas hamnstäder från att översvämmas?

Thomas Sterner: Jag vill nog försvara demokratin. Hela Europa har höga bensinskatter och det har fungerat bra

12:33, 14 April 2014

Charlotte Thege: Vilka finansiella intressen ligger bakom rapporten?

Thomas Sterner: Jag tror i huvudsak att det är värdens forskare och det vetensakpliga samhället . inga finansiella intressen.

12:34, 14 April 2014

Jonas: 1. Halvering 2050? Har hastigheten med vilken utsläppen ökar ens bromsats? 2. Välståndet ökar dramatiskt o därmed elenergiåtgång o dessutom ska transporter, anläggning o livsmedelsproduktion avfossiliseras. Var ska all denna energi tas ifrån. Vindsnurror? Atomkraftsnojan är ju global.

Thomas Sterner: Utsläppen ökar än så länge fortare än tidigare. Det beror ju dock i stor utsräckning på den väldiga tillväxten i en del högre medelinkomstländer. I många OECD länder inklusive sverige, minskar utsläppen. Vindrkaften spelar en stor roll i exempelvis tyskland.

12:36, 14 April 2014

micke ekberg: Det är nog allvarligt att jordens temp ökar men att samtidigt haven försuras hörs sällan. i min värld med försurade sjöar i friskt minne måste detta vara en av de stora "klimateffekterna". Hur ser det ut för våra världshav i framtiden?

Lars Bärring: Det är skillnad på sjöar och hav: sjöar försuras genom surt regn (från svavel i kol/olja). Hav försuras (i mindre grad, men lika viktigt) genom att mer koldioxid tas upp och bildar kolsyra (som ju är surt).

12:36, 14 April 2014

Christer Wallquist: Igår lyssnade jag på Rapport 19.30 - 20.00. Där sade någon utländsk "expertt" att utsläppen måste nindras från att "nå upp i atmosfären". Då frågar jag följande: 1. Påverkar utsläppen klimatet mer om de når högt upp i atmosfären än om de kan hållas kvar på låg höjd? 2. Om detta är sant förklarar det varför så mycket verkar ha hänt de senaste 25-50 åren. Charterturism med flygresor fanns knappast före 1960. Utsläp-pen sker på hög höjd och är mycket stora. Ransoneringsåtgärder?

Lars Bärring: Om utsläppen sker vid marknivå eller högre upp i atmosfären har ingen betydelser när det gäller koldioxid. Men för vissa andra ämnen, främst svavel (solfatpartilkar) kan det spela roll under några år eller så.

12:38, 14 April 2014

Charlotte Thege: Hur kan man påstå att kärnkraften kan rädda klimatet när det bara är reaktordriften som har lite utsläpp av koldioxid? Förutom vid de ständiga översynen och reparationerna av reaktorerna används ju stora mängder fossila vid allt från uranbrytningen till omhändertagandet av atomavfallet. Vilken vettig människa som helst kan ju räkna ut att det ligger mäktiga finansiella intressen bakom idén att använda sig av kärnkraften för att minska växthusgaserna!

Thomas Sterner: Om kärnkraften inte hade egna stora problem skulle det varit ett bra sätt att minska koldioxidsutsläppen. Det där med utsläpp för att bygga är inte ett bra argument - även vindkraftverk innebär koldioxidsutsläpp när de byggs. Dock minskar ju kärnkraften i betydelse och dras med en rad problem. Det redovisas i rapporten.

12:38, 14 April 2014

Charlotte Thege: Förordar verkligen en majoritet i klimatpanelen kärnkraft?

Lars Bärring: FNs klimatpanel förordar ingent särskilt energislag. Däremot utvärderas och sammanställs den vetenskapliga litteraturen som berör olika energislag och -tekniker.

12:40, 14 April 2014

Lasse Karlsson: hej Thomas, tror du som jag att de mäktiga kärnkraftintressena får luft under vingarna av den här tämligen kärnkraftvänliga IPCC-rapporten? Sveriges Television var till exempel raskt ute på nätet med rubriken "Kärnkraft och naturgas kan lindra klimatkrisen"

Thomas Sterner: IPCC Rapporten kan inte beskrivas som särskilt kärnkraftsvänlig. Den redovisar att det fomms problem med kärnkraft men det är ju i första hand en klimatrapport. ..

12:40, 14 April 2014

Bo: Ett par frågor till Sterner - Hur ser du på desinvestering från fossilindustrin som en metod att påskynda omställningen till förnybar energi? Känner du till några svenska institutioner som kan vara speciellt lyhörda för denna typ av metoder?

Thomas Sterner: IPCC rapporten visar tydligt att om man skall nå 2 graders målet (eller även 3 grader) krävs kraftigt minskade investeringar i exempelvis utvinning av fossila energikällor. Dessa kommer då bli mindre löndsamma och mindre attraktiva som investeringsobjekt. Det är nog huvudsaken.

12:42, 14 April 2014

Charlotte Thege: Hur utföll röstningen?

Lars Bärring: Jag är inte riktigt säker på vad du menar med "röstning". Arbetet i IPCC förs framåt genom konsensus. Det räcker alltså i princip med att ett land sätter sig emot något för att det ska bli en blockering. Men det är just det som är det poängen, alla länder står bakom dokumenten. Sedan har det änt några gånger att ett eller flera länder reserverat sig mot vissa avsnitt och fått sådana reservationer tagna till protokollet.

12:43, 14 April 2014

Lasse Karlsson: I sin debattartikel i Dagens Nyheter igår skrev Thomas att i Sverige har utsläppen minskat medan BNP växt. Två frågor: 1: Det är väl inte alla forskare överens om - beroende på om man t ex räknar med vår importerade konsumtion? 2: Sägs det i IPPC-rapporten att det går att förena ökad tillväxt med minskade utsläpp?

Thomas Sterner: 1. Jo - om man räknar som vi brukar med fossila utsläpp inom landet. Räknar man innehållet i importerade varor blir det mycket mer komplicerat - jag vet inte hur det utfaller för Sverige.
2. Man kan förena minskade utsläpp med fortsatt tillväxt (kanske inte ökad tillväxt)

12:45, 14 April 2014

Gunnar: Är man säker på att dagens klimatförändring är ovanlig, onaturlig och utan motstycke

Lars Bärring: Ja. För att vara precis så var det en fråga som Arbetsgrupp I ägnade stor uppmärksamhet åt. Slutsatsen, som presenterades i Stockholm i höstas var, för att vara exakt : ”Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig.Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i atmosfären,positiv strålningsdrivning, observerad uppvärmning samt via förståelsen av klimatsystemet”
Detta uttalade man sig med 95% säkerhet, vilket är så bra det kan bli givet det komplicerade systemet.

12:47, 14 April 2014

Lars Cornell: Mycket av klimat- och energipolitiken baseras på djup okunnighet. Tysklands 'Energiewende' som blivit ett dyrt totalfjasko är ett tydligt bevis på det. Människor kan inte försvara sig mot och genomskåda den politiska propagandan som sänds i SVT och Vetenskapens Värld och deras journalister med till kanske 70% gröna sympatier. De med allsidig kunskap och som är kritiska till 'klimathysterin' tillåts inte komma till tals i SVT och VV. Det är mot SVTs avtal med staten. Hur skall man kunna får ändring på det?

Thomas Sterner: Mitt intryck är att Energiewende varit i det stora hela mycket framgångsrikt. Man har ersatt en stor mängd kärn och en del fossil kraft med förnybar energi. Kostnaderna för sol energi har fallit mycket fort. Vi skall vara tacksamma att Tyskland tagit denna kostnad åt oss.

12:47, 14 April 2014

Lena Krantz: Hej! Det verkar råda en viss förvirring (i media o sociala media) ang vad den senaste rapporten (WGIII) skriver om kärnkraft. Kan någon av er reda ut detta?

Thomas Sterner: Kärnkraften står för en viktig men sjunkande andel av elproduktionen och skulle, om den kan lösa sina egna säkerhets och avfalls problem, bidra till omställningen från fossila bränslen.

12:49, 14 April 2014

Charlotte Thege: Hur kan någon förorda fortsatt tillväxt? Som redan har gått för långt och antagligen förstört chanserna för fortsatt liv redan på planeten.

Thomas Sterner: Fattiga människor i fattiga länder behöver hus. mat, kläder, sjukvårt, rent vatten mm. Detta är tillväxt och det är en form av tillväxt som vi måste lösa utan att göra avkall på att samtidigt minska utsläppen av koldioxid.

12:51, 14 April 2014

Paul Rimmerfors: Thomas, om kärnkraften ska ingå bland klimatinsatserna, vilka ekonomiska intressen ligger bakom de enorma kostnaderna. Kände paneldeltagarna inte till att kärnkraften släpper ut mest koldioxid efter kolet bland energikällorna? Livscykelperspektivet är ju det enda rättvisande sättet att utgå från! Hans Blix förordar ju att u-länderna ska hjälpas till kärnkraftsberoende. Vad är din åsikt nuförtiden?

Thomas Sterner: Min åsikt personligen är att kärnkraften inte ens kan konkurrera ekonomiskt med förnybar energi. den har dessutom stora risker och olägenheter ur miljöperspektiv - fast på ett annat sätt än fossil energi. Jag tror att lösningen är förnybar energi.

12:52, 14 April 2014

Gunnar: Är vi säkra på att den globala uppvärmningen i huvudsak beror på människans utsläppp av CO2?

Lars Bärring: Ja, så säkra som vi kan bli som forskare: 1. CO2 ÄR en växthusgas. 2. Den ökning av CO2 vi nu ser saknar motstycke så långt mätningar (inkl. paleoklimatologiska från iskärnor ca 800 tusen år bakåt). 3. Den temperaturökning vi nu ser kan med känd vetenskap bara förklaras av ökningen av CO2. Alla alternativa förklaringar som hittills framlagt har noga undersökts och befunnits inte hålla måttet.

12:54, 14 April 2014

Bo L: På vilket sätt hade jordens temperatur förändrats de senaste 100 åren om människan inte hade bränt fossila bränslen ? Hade den sjunkit, stigit eller hållit sig på en någorlunda konstant nivå ?

Lars Bärring: Någorlunda samma nivå. Framför allt är det T-ökningen sedan ca 1950/60-talet som inte kan förklaras på annat sätt än med männinskans utsläpp av CO2

12:55, 14 April 2014

George Bolcsfoldi: Enligt professor Kjell Aleklett kommer det att bli ransonering av diesel mellan 2017 och 2023 i Europa. Det råder en ganska utbredd uppfattning att det finns ett direkt samband mellan tillväxt och tillgång till billig energi. Därför kommer oljebristen att automatiskt leda till en minskad CO2 utsläpp relativt snart.

Thomas Sterner: TYVÄR talar det mesta för Aleklett har helt fel. Det vore bra om fossail bränslen tog slut. Då skulle vi inte behöva oroa oss för klimatfrågan. Om de tog slut skulle prismekanismen automatiskt se till att vi fick effektivisering och nya energiköllor (gärna förnybara) - alltså precis det vi försöker få till inom klimatpolitiken. Fast om det var brist på fossila bränslen skulle det inte krävas lika mycket politiska beslut - marknaden skulle ju lösa problemen åt oss. Skillnaden är att fossila resurser har en ägare. det har inte atmosfärens koldioxidshalt.

12:55, 14 April 2014

Torgny Ekengard: Medan extrem fattigdom i övriga världen minskade från 1,7 till 0.9 miljarder ökade företeelsen i Afrika från 0,2 till 0,4 1981-2010 - http://iresearch.worldbank.org/PovcalNet/index.htm?1 . Det beror till stor del på en afrikansk jordbrukspolitik, som "bled the sector dry", "Awakening the sleeping giant" och har resulterat i ett förfärligt utgångsläge - "Africa is spending 40-50 billion US$ annually on imports of agricultural products, and in doing so losing huge opportunities, not just in foreign exchange but most importantly in terms of lost jobs. The situation is further aggravated by the fact that Africa is the most vulnerable continent to climate change and climate variability.", AUs jordbrukskommissionär. Vad säger IPCC om världens livsmedelsförsörjning?

Lars Bärring: Arbetsgrupp III har en omfattande diskussion kring jord-/skogs-bruk och markanvändning. Livsmedelsförsörjning tas självklart upp i detta sammanhang, men är inte direkt en fråga för IPCC.

13:00, 14 April 2014

Jonas: Tyska vindsnurror är subventionerade på ett sätt att de är omöjliga överallt utom som garnityr i de allra rikaste länderna. Hur skulle de rimligen kunna vara ett alt nån annanstans??

Thomas Sterner: Fossil förbrukning är ofta också subventionerad. Kärnkraft är subventionerad (se senaste beslutet i England). En mycket positiv sak med subventionering av solceller är att det tycks permanent sänka kostnaderna på ett sätt som kommer gynna alla i framtriden.

13:00, 14 April 2014

Jörgen Rapp: Vad finns det för styrmedel om man vill styra över tro från väg till järnväg? Landsvägstransporter kommer ju att bli allt billigare samtidigt som de är väldigt smutsiga.

Thomas Sterner: Bränsleskatter.

13:01, 14 April 2014

job sell: Hur ska vi komma vidare med motsättningen mellan låg-/medelinkomstländernas visavi höginkomstländers svårighet att komma överens om vem som skapar problemen. Är det inte uppenbart att höginkomstländerna har drivit/är ansvariga för var vi är idag, men att nu ett antal länder som kina och Indiens utsläpp ökar drastiskt. Hur hittar vi en fruktbar väg framåt?

Thomas Sterner: Jo Höginkomstländerna har stort ansvar men det delas nu i ökande grad av snabbväxande länder som Kina. Vi måste ha en dialog och förhandla.

13:02, 14 April 2014

Rolf Lindahl: I förhållande till tidigare rapporter konstaterar IPCC nu, vad jag förstår, ytterligare ett antal risker med kärnkraften, så som financial and regulatory risks. Man konstaterar också en stadig nedgång i förhållande till total elanvändning. Kan man dra slutsatsen att IPCC antar att kärnkraften kan komma att spela en mindre roll i kampen för att rädda klimatet framöver än man har gjort tidigare, och i så fall varför?

Thomas Sterner: Ja man konstaterar att det har varit en rad problem men man avskriver inte kärnkraften helt för framtiden. Rapporten försöker vara så neutral och faktabaserad som möjligt.

13:03, 14 April 2014

Lars Skans: Som Fysiker och Programmerare är det första jag gjort efter produktion av modell att se om den kan verifiera klimatet som varit. Sålunda ställ klockan på årtalet 1800 och kör modellen, klarar den att visa klimatet 200 år framåt är allt OK! Nu fortsätter man med att ställa klockan på år 1000, klarar den medeltida uppvärmningen och lilla istiden är det ju ännu bättre! Ställ nu klockan på minus 100 tusen år, då bör modellen klara senaste istiden och uppvärmningen därefter! Är det så att modellerna inte klarar dessa stora tunga variationer så är modellerna så gott som värdelösa, kommentar överflödig. Fråga: Klarar modellerna att visa klimatet som det varit den senaste årmiljonen? En bra modell bör innehålla ett variabelt tidssteg (100 sek, 10^3 sek, …, 10^18sek)

Lars Bärring: Du tar upp flera saker: "1800": omfattande modellkörningar har gjorts från 1850 framt till nu. Detta är en grundbult i arbetet att dessa blir rimligt korrekta."1000" ja det har också gjorts (men inte så många). "100 tusen år" ja äve ndet i forskningssyfte -- men utvärderingsdata är inte så bra. Flera av modellerna körs också för väder/klimat på andra planeter (Venus, Mars, Jupiter,...). Så denna typ av utvärderingar och kontroller görs verkligen!

13:05, 14 April 2014

Magnus: Miljöminister Lena Ek säger att "slutsatsen från panelen [FN’s klimatpanel] är att ekonomisk tillväxt måste frikopplas från ökade utsläpp av koldioxid. Det lyckades vi med i Sverige redan i början av 1990-talet." Vad jag har förstått har vi, i motsats till vad miljöministern säger, inte lyckats med denna frikoppling. Men tror ni att det verkligen går att frikoppla den ekonomiska tillväxten från utsläppen? Hur skulle det gå till i såna fall? Och tror ni att det går att frikoppla den ekonomiska tillväxten från ökad miljöbelastning generellt (ökat naturresursuttag, ökad markanvändning etc)?

Thomas Sterner: Rent logiskt går det givetvis. Allt beror ju på vilka sektorer som växer. Om det är kultur och service sektorerna så har det liten miljöbelastning. Är det transporter så är den mycket större. Men sektorfördelningen beror också på priser. Det behövs ett höbre pris på koldioxid mm för att styra tillväxten.

13:05, 14 April 2014

Lasse Karlsson: hej Thomas, tror du som jag att de mäktiga kärnkraftintressena får luft under vingarna av den här tämligen kärnkraftvänliga IPCC-rapporten? Sveriges Television var till exempel raskt ute på nätet med rubriken "Kärnkraft och naturgas kan lindra klimatkrisen"

Thomas Sterner: Det kan väl hända att de får litet luft - men läs nog vad som skrivs i rapporten. Där står att kärnkraften har problem och minskar kraftigt även innan Fukushima.

13:07, 14 April 2014

Bo L: En följdfråga: Hur långt fram i tiden hade temperaturen hållit någorlunda samma nivå som för 100 år sedan, om människan inte eldat fossila bränslen ?

Lars Bärring: Svårt att säga, storskaligt menar många att vi "befinner oss mellan två istider", men då pratar vi om tidsskalan många tusen år (så uppvärmningen är ingen bra "motverkan").

13:07, 14 April 2014

Gunnar: Hej,
 
Vi har haft en kraftig global uppvärmning de sista 150 åren ca.
Är man säker på att den ligger utanför den naturliga variation som alltid förekommer här på planeten Tellus?
 


Lars Bärring: Väsentligen kan uppvärmningen de senaste 50-60 åten inte förklaras på annat sätt. Innan dessa är det mer en blandning av naturlig variation och mänsklig påverkan.

13:09, 14 April 2014

Anders: Hej! Sammanfattningen är föredömligt tydlig med att inkludera alla verktyg för att minska utsläppen, vilket är jättebra. Dock blir jag lite orolig över hur styckena om förnybart och kärnkraft blivit så politiserade? I det tidigare nämns i bästa fall de högst reella begränsningarna vad gäller ekonomi, acceptans och fysiska begränsningar som areal och utsläpp (bioenergi) eller intermittens (vind/sol). I det senare beskrivs kärnkraftens välkända och hanterade svårigheter med mycket hårdare ord som "barriärer" och risker, samt sätts i en helt annan proportion till sin faktiska påverkan. T.ex. nämns uranbrytning som ärligt får sägas vara en helt obefintlig fråga jämfört med t.ex. arealerna som krävs även för "limited bioenergy". Jag tror säkert texten som den ser ut gläder en tysk "Energiwende"-politiker, men är den rimlig om man verkligen vill minska utsläppen så drastiskt som krävs, vilket kräver alla verktyg, förnybart, kärnkraft, och CCS om det någonsin blir av?

Thomas Sterner: Jag tycker nog texten är ganska balanserad men frågan är inte lätt. Begränsningarna när det gäller areal mm är ju betydligt lindrigare för vind och sol än för biobränsle.

13:09, 14 April 2014

Staffan Wiman: Detta har jag undrat över länge och gör mig ganska pessimistisk: Man verkar hela tiden utgå från att de fossila bränslena är något som vi motvilligt plockar upp eftersom vi inte har något bättre. Men då glömmer man att de fossila tillgångarna representerar enorma värden för deras ägare och som dessa inte frivilligt kommer att avstå från att utnyttja. När vi sparar energi och forskar fram alternativa energikällor ökar det visserligen utbudet av energi, håller nere priset på olja och kol och gör att de räcker längre, men utvinningen av de fossila tillgångarna minskar inte och därmed heller inte klimatpåverkan. För att minska klimatpåverkan måste vi tvinga ägarna till fossiltillgångarna att minska sin utvinning. Hur gör man det när ägarna är mäktiga stater som Kina, Ryssland, USA och länder vars ekonomi står och faller med oljeexporten såsom Saudiarabien eller Norge? Mission impossible!!

Thomas Sterner: Detta är en mycket väsentlig och svår fråga. Verklig politik bestäms inte (bara) av vad som vore "bäst" i neutral objektiv mening utan av ekonomiska intressen. Låt mig bara tillägga att ett enda land pratade ungefär en tredjedel av tiden - bland ett hundra tal delegater: Saudiarabien.

13:12, 14 April 2014

Humanisten: Sätt samhällsvetenskap på den ekologiska dagordning. Rapport jag skrivet en gång. Varför är klimatforskningen utan samhällsvetenskap och humaniora? Jag ställde frågan redan 1992, Fr 1982- 90 talet var detta sveriges viktigaste bidrag. Sen tystades allt ner. Ett helt forskningsråd försvann strax efter. Helt snett. Nu hör jag att inget hänt på 20 år. Det kanske är dags att damma av och koppla på detta nu? OECD, IEA, senare också i ett EU initiativ. Det finns mycket att publicera om svensk samhällsplanering. Räknar inte med någon annan än mig själv längre. Tom fondpengarna för forskning nobbar samhällsplaneringen och lämnar detta till teknikerna. När forskare kastas ur FoU-programmen, hela områden läggs ner inom det som vi alla prioriterar som viktia frågor, vems ansvar är det då? Jag har arbetat många år på forskningsråd och jag är förfärad.

Lars Bärring: I den senaste rapporten, från Arbetsgrupp III (Berlin i söndags) så finns ett avsnitt som i varje fall jag menar tar upp just precis de humanisktiska aspekterna. Det handlar om att de beslut som krävs kar betydande etiska, "moraliska", värderingsberoende dimensioner som behöver vägas in.

13:12, 14 April 2014

Humanisten: Vlken sektor ska växa och vem bestämmer det? Det är vad samhällsplaneringen sysslar med. Var finns den nu?

Thomas Sterner: Ur klimat synpunkt är det mycket viktigt vilka sektorer som växer och vilken teknologi som används. Helst skall det dock inte "bestämmas" av någon central instans. Särskilt inte om man är "humanist". Bättre att samhället sätter uppregler och vilkor (som koldioxidsgränser eller skatter). Sen får vi se om det blir bärplockning eller dataspel som växer mest.

13:14, 14 April 2014

Carl Harrysson: När kommer den snabba temperaturökningen att påbörjas? Som nu har medeltemperaturen stått still i 17 år. Och sedan 1850 har den bara gått upp 0,75 grader. Varför anses klimatet vara perfekt just nu?

Lars Bärring: 17 år blir det bara om man räknar in ett extremet El Niño-år. Jag kan gärna hålla med om 5-10 (kanske 12-13) år. Och detta ligger helt inom vad som hör till naturlig variabilitet

13:15, 14 April 2014

David: Vattenfall och Elforsk lägger 6.2 Miljoner i forskning på småskaliga kärnkraft. Är vi inne i ett paradigmskifte inom småskalig grön energiproduktion? www.energiminister.se/svensk-och-finsk-forskning

Thomas Sterner: Jag vet inte något om detta men 6 Mkr är som tur ärl inte ett stort forskningsprogram. Jag har själv svårt att se att man i Sverige skulle tillåta lokala kärnkraftverk hur som helst.

13:17, 14 April 2014

Charlotte Thege: Som sagt hur många kvinnor finns i panelen??

Lars Bärring: "Panelen" som du skriver är de nationella delegationerna och det är en ganska (nåja) god blandning. I siffror vet jag inte, men övervägande män, dock alls inte total övervikt (enlig vad mitt synminne säger mig (svenska delegationen råkade vara exakt 50/50).

13:17, 14 April 2014

Moderator: Hej, chatten börjar närma sig sitt slut. Tack för alla frågor.

13:19, 14 April 2014

Lasse: Hur fungerar mäktiga lobbyintressen under hela den process som leder fram till en sådan här. Jag har till exempel svårt att tänka mig att kärnkraftlobbyn nöjer sig med att bara sitta still och titta på

Lars Bärring: Det finns två svar på denna fråga: 1: De kanske försöker, men eftersom det är den existerande vetenskapliga litteraturen som sammanställs och utvärderas, så inte särskilt mycket alls. 2. Inom vissa sektorer/intesseområden(/osv) finns det kanske mer resursser och möjlighet att beriva forskning och få fram forskningsresultat. Här spelar författar-gruppernas integritet en viktig roll.

13:21, 14 April 2014

Torgny Ekengard: Hur går det med världens livsmedelsförsörjning?

Thomas Sterner: En stor fråga. Först får man väl säga att klimatförändringarna är det största hotet och en viktig orsak till att hedja de fossila utsläppen. Sen får man se till att inte biobränslen konkurerar ut matproduktion!

13:22, 14 April 2014

Moderator: Chatten är nu slut. Vi tackar Thomas Sterner och Lars Bärring för deras medverkan. /Charlotte Delaryd, SR Vetenskap

13:23, 14 April 2014

Gunnar: De sista 15 åren har mänskligheten bränt fossila energikällor och släppt ut CO2 i en aldrig förr skådad omfattning, varför har den globala uppvärmningen tagit en paus i ca 15år?

Lars Bärring: Det finns en fördröjning i systemet som varierar på olika tidsskalor, vilket kombinerart med den naturliga variabiliteten ger just denna typ av tillfälliga avsteg från en enkel och tydlig samvariation år från år.

13:24, 14 April 2014

Sigge: Hej, min fråga gäller vad som egentligen händer i diskussionen om kolsänkor. Medan CCS (Carbon capture and storage) tycks tycks komma in mer och mer i diskussionen utan att ha uppnått något, så tycks den redan stora (och med all sannolikhet antropogena) sänkan över det norra halvklotet (ibland kallad "the missing carbon sink") att öka och nästan omfatta en tredjedel av all emitterad CO2. Är det ingen som kommit på idén att denna sänka är och kan bli ytterligare aktivt stimulerad? Har det överhuvud taget diskuterats?

Lars Bärring: En del av denna som dom du kallar "missing sink" är inte längre särskilt "missing" otan betydligt bättre beskriven nu än när begreppet myntades för sisådär 20 år sedan. Mycket handlar om de terrestra ekosystemen (alltså på land) -- alltså markanvändning mm, vilket ingår i begreppet BECCS (koldioxidlagring från biomassa), vilket diskuteras i rapporten från arbetsgrupp III.

13:28, 14 April 2014

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista