Krisen i Ukraina hotar energisamarbete

1:32 min

I samband med krisen i Ukraina vill flera länder i EU frigöra sig från beroendet av olja och gas från Ryssland. Men i stället för att samarbeta inom EU finns en tendens att länderna i stället sluter sig.

En utveckling där länderna enbart ser till sin egen energisäkerhet riskerar att missgynna utvecklingen av förnybar energi inom EU.  

– Om energisäkerheten hotas kommer vi att få se mer investeringar i smutsig energiproduktion som vi får leva med i 50 år, säger Mark Howell, professor i energianalys vid KTH i Stockholm

Om situationen i Ukraina eskalerar ytterligare och Ryssland – som ett svar på EU:s sanktioner – bestämmer sig för att stänga gaskranarna till EU är många länder illa ute. Ungefär 30 procent av all naturgas och olja som importeras till EU kommer nämligen från Ryssland.

Men eftersom det är ett ömsidigt beroende och Ryssland tjänar mycket pengar på sin export är scenariet inte särskilt troligt, menar Mark Howell. 

Däremot kan den utveckling vi ser nu, när länderna allt mer fokuserar på sin egen energisäkerhet, innebära att investeringar för att länka ihop ländernas elproduktion via kablar minskar.

Det skulle i så fall kunna påverka utbyggnaden av förnybar energi negativt eftersom den är beroende av att det finns energislag, till exempel vattenkraft och kärnkraft, som kan backa upp vindkraft och solceller som inte kan producera energi hela tiden.

Ett betydligt tätare samarbete om energiproduktionen inom EU är nödvändig för att exempelvis få till bättre överföringskapacitet mellan länderna, säger Mark Howell.

– Ihopkopplade elnät är bra för det möjliggör att länder kan köpa och sälja el med varandra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista