Stora datamängder avslöjar sjukdomsmönster

2:32 min

Nu har forskare för första gången analyserat stora mängder data från ett helt lands sjukdomsutveckling. Den rekordstora studien har gjorts för att få en helhetsbild av hur en sjukdom kan sprida sig till en annan.

Målet med kartläggningen, där forskarna följt 6,2 miljoner danskar under 15 års tid, är att kunna förutse och förhindra sjukdomsutveckling hos patienter. Genom det kan man både spara människoliv och sjukvårdskostnader, enligt forskarna bakom studien.

Enligt Stefan James, docent och överläkare vid Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, kommer den här nya metoden att samla in stora mängder data, så kallad Big data, bli allt vanligare inom sjukvården.

– Man kan se mönster som man inte riktigt skulle uppfatta genom att se en patient då och då. Genom att se miljontals patienter på en gång kan man se mönster utkristallisera sig som man annars skulle missa, säger Stefan James.

De danska forskarna har analyserat data från Danmarks nationella patientregister, där alla landets sjukhusbesök och diagnoser registrerats elektroniskt mellan åren 2006 och 2010.

Genom att sedan föra in all information i avancerade dataprogram har forskarna fått fram tusentals olika scenarier av hur en sjukdom kan vara kopplad till en annan.

Sjukdomsvägarna säger inget om huruvida en sjukdom orsakar en annan, men däremot att sjukdomarna kan hänga ihop.

Bland annat såg forskarna ett tydligt samband mellan ledsjukdomen gikt och hjärt-kärlsjukdomar:

– Här visar det sig att har man kärlkramp och sedan får gikt finns en ökad risk att man kommer dö i sin hjärtsjukdom så småningom, säger Stefan James.

Det här innebär att om en patient har ont i en led på grund av gikt, så kanske läkaren inte bara borde ordinera värktabletter, som är det vanliga idag, utan kanske även blodförtunnande läkemedel för att förhindra en eventuell hjärtattack, enligt Stefan James.

Han menar att även om den här rekordstora registerstudien är gjord i Danmark, så gäller mönstren även för andra länder.

– Det här tror jag är applicerbart på alla människor i hela västvärlden, våra sjukdomsmönster är väldigt likartade över gränserna i hela västvärlden.

Nästa steg blir att kombinera informationen om patienters diagnos och det allmänna sjukdomsmönstret med patienters egna arvsmassa. På så vis kommer behandlingarna i framtiden bli allt med individualiserade.

– När man kommer till doktorn får man inte samma sorts behandling, vid en viss diagnos, utan man får en behandling som passar just dig, utifrån din genetiska bakgrund och sociala faktorer. Jag tror att inom en tio till femtonårsperiod kommer vi ha tillräcklig kunskap så att vi kan individualisera medicineringen.

Källa: Anders Boeck Jensen et. al. "Temporal disease trajectories condensed from population-wide registry data covering 6.2 million patients" Nature Communications, 24 juni. DOI: 10.1038/ncomms5022

Länk till studie

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista