Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
1 av 3
Erik Lindeberg på Sintef visar var på havsbottnen de stora CO2 lagren finns. Foto: Björn Gunér / Sveriges Radio
2 av 3
Erik Lindberg på Sintef visar upp prov på bergart som är porös och kan lagra CO2. Foto: Björn Gunér / Sveriges Radio
3 av 3
Reino Abrahamsson, handläggare Naturvårdsverket för klimatfrågor. Foto: Naturvårdsverket

Forskare: Norge kan lagra koldioxid från EU

" Kan lagras i många tusen år"
2:10 min

Norge skulle kunna lagra den koldioxid som släpps ut från alla kolkraftverk i hela EU. Detta genom att lagra den i berggrunden på havsbottnen av Nordsjön. 

Förutsättningen för lagring på havsbottnen är så kallad CCS-teknik installeras på alla skorstenar, något även FN:s klimatpanel lyfter fram i sin senaste rapport.

– Resurserna i Nordsjön är ju så stora att vi också kan ta emot all EU:s koldioxid från kolkraft och lagra den. Man behöver bara 2-4 riktigt stora rörledningar för att transportera ut till de här områdena och pumpas ned i berggrunden för att lagras där i många tusen år om vi inte ska skapa problem också i framtiden om den läcker ut, säger Erik Lindberg, chefsforskare på det norska teknikforskningsinstitutet Sintef i Trondheim.

CCS (carbon capture and storage) går ut på att avskilja koldioxiden ur röken från ett kraftverks skorsten och sedan pumpa ned under jord. Från början handlade tekniken om att trycka upp mer olja ur borrhål med hjälp av koldioxiden, men norska Statoil har sedan mitten av 1990-talet testat att slutlagra en miljon ton koldioxid årligen i porösa berglager på Nordsjöns havsbotten under täta skikt som ska stoppa gasen från att läcka.

I Kanada invigdes för en månad sedan ett stort kolkraftverk utrustat med koldioxidinfångning och lagring. i Europa har däremot flera försöksanläggningar lagts ned, bland annat svenska Vattenfalls anläggning i Tyskland. Att släppa ut koldioxid är så billigt idag inom EU att det inte lönar sig med den kostsamma tekniken som dessutom väckt protester mot risken för läckage. Om detta sker nära bebyggelse skulle det kunna leda till kvävning.

FN:s klimatpanel IPCC sätter däremot i sin senaste rapport stort hopp till att CCS-teknik, i kombination med kraftverk som eldas med biobränslen, ska kunna få ned klimatutsläppen till noll under senare delen av seklet. Det är något som Reino Abrahamsson, med ansvar för klimatfrågor på Naturvårdsverket, tycker är väl optimistiskt med tanke på att tekniken fortfarande är i sin linda. Han anser att en snabb utfasning av fossila bränslen är säkrare än att förlita sig på storskalig CCS-teknik.

– I många av de här modellerna som finns för att klara två grader finns det väldigt mycket teknik bortom år 2050, att man har biobaserade anläggningar  som har koldioxidinfångning och lagring. IPCC hoppas och tror att då kommer det tekniker därefter som gör att man kan komma ned mot noll och om det inte skulle bli så i verkligheten, ja då sitter vi lite illa till, säger Reino Abrahamsson på Naturvårdsverket.

Referens: Tangen G. et al, Large-scale Storage of CO2 on the Norwegian Shelf Enabling CCS Readiness in Europe, Energy Procedia, Volume 51, 2014, Pages 326–333, DOI: 10.1016/j.egypro.2014.07.039
Climate change 2014 - Synthesis report, IPCC, 1 nov 2014.

Mer om CCS, IPCC:s sammanfattande rapport och om nudging (gröna konsumentknuffar) hör ni i Klotet idag klockan 13.35 i P1.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".