Elspeth Garman, professor i molekylär biofysik i Oxford, har ett stort intresse för sin företrädare inom röntgenkristallografi, Dorothy Hodgkin. Foto: Mats Carlsson-Lenart/SR

Så blev penicillinets struktur kartlagt

Kristallografins utveckling
2:00 min

Kristallografin har utvecklats till ett av de viktigaste verktygen inom vetenskapen. Det har gett oss strukturen på flera viktiga biologiska molekyler, något som fått stor betydelse inom medicinsk forskning.

2014 har av UNESCO utropats till kristallografins år, bland annat eftersom det är 100 år sedan Max von Laue fick Nobelpriset i fysik för att han kommit på att röntgenstrålar kunde avslöja stukturen i kristaller. Men en av röntgenkristallografins verkliga portalfigurer var Dorothy Crowfoot Hodgkin.

Dorothy Crowfoot Hodgkin vid Oxford Univerity var en av de första forskarna som med röntgenstrålar undersökte kristaller av biologiskt material. 1945 var hon klar med en tredimensionell bild av penicillinets kemiska struktur som möjliggjorde framställning av antibiotika utan att odla mögelsvamp. Senare klarlade hon kemin i exempelvis vitamin B12 och insulin.

1964 fick Dorothy Hodgkin Nobelpriset i kemi. En av hennes efterföljare inom kristallografi, professor Elspeth Garman, berättar att detta vetenskapliga fält renderat många Nobelpriser.

– Det finns 28 Nobelpriser inom röntgenkristallogi. Det är mer än något annat vetenskapligt fält, säger Elspeth Garman, professor i molekylär biofysik vid universitetet i Oxford i Storbritannien.

Elspeth Garman är också chef för en forskargrupp som bland annat var delaktig i forskningen som belönade Venki Ramakrishnan med 2009 års i Nobelpris i kemi för att ha tagit reda på ribosomens struktur, vilket är de delarna av cellen där proteiner tillverkas.

– Ja utvecklingen har alltså gått från att kartlägga penicillinets 25 atomer till ribosomens 293 000, berättar Elspeth Garman.

Precis som Dorothy Crowfoot Hodgkin på sin tid brann för att fler skulle få tillgång till läkemedel som pencillin och insulin, jobbar Elspeth Garman idag med att bana väg för nya läkemedel mot farliga sjukdomar, till exempel tuberkulos där nya läkemedel behövs.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".