Snäckfossilet hittades på Java. Foto: Wim Lustenhouwer, VU University Amsterdam
1 av 3
Snäckan med det inristade mönstret hittades på Java. Foto: Wim Lustenhouwer, VU University Amsterdam
Snäckfossil något mindre än kupad hand.
2 av 3
En mängd snäckskal har hittats på Java, men bara en har ingraveringar. Foto: Wim Lustenhouwer, VU University Amsterdam
detalj med streck ur snäckfossil
3 av 3
Detalj från den inristade snäckan. Foto: Wim Lustenhouwer, VU University Amsterdam

Tveksamt fynd av konst på snäcka

"Bevisningen är svag"
1:47 min

Geometriska inristningar gjorda av förmänniskor, Homo erectus, har hittats i Indonesien. Det hävdar en internationell forskargrupp som publicerar sin forskning i tidskriften Nature. Men bevisen för de här sensationellt gamla inristningarna är svaga.

Forskarna har identifierat ett enda snäckskal som har streck som tolkas som en inristning. Det ser ut som ett stort M och några mindre streck. Men Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet tonar ner fyndet.

– Bevisningen är ju väldigt svag eftersom det bara rör sig om ett enda skal, säger han.

Fyndet är gjort på ön Java i Indonesien. Det är en ansamling av runt 150 snäckskal av samma storlek, men det är bara ett som bär spår av vad kanske är en inristning. Skalen verkar ihopsamlade av någon. Forskarna antar att det handlar om förmänniskor av arten Homo erectus, eftersom de var de enda hominider som levde i området för en halv miljon år sedan.

Om det här skulle stämma är det sensationellt. Inristningarna är i så fall cirka en halv miljon år gamla, det vill säga 300 000 år äldre än de äldsta nu kända inristningarna. Dessutom har man aldrig tidigare visat att Homo erectus skulle varit kapabla att rista in geometriska mönster.

Men för Lars Werdelin är det överraskande att forskarna drar så långtgående slutsatser av bara ett enda snäckskal. Men kanske ännu mer överraskande är att han inte är överraskad över att forskningsresultaten publiceras i den ansedda tidskriften Nature.

– Att det skulle komma i Nature är väl inte så överraskande eftersom det är en tidskrift som premierar högprofilforskning där bevisbördan just av den anledningen inte är lika hög som den skulle vara i en specialiserad tidskrift. Jag tror inte att den här artikeln skulle ha kommit in i en specialiserad tidskrift där det krävs mycket mer arbete.

Källa  http://dx.doi.org/10.1038/nature13962

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".