Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Fosforförsörjning riskerar att bli beroende av Marocko

"Vi är redan idag väldigt beroende"
2:07 min
Traktor på åker
Fosfor används till konstgödsel på åkrarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ett forskarlag från Uppsala universitet har räknat på hur våra fosfortillgångar kommer att se ut i framtiden. Deras beräkningar visar att vi i framtiden kan komma att bli beroende av ett enda land för vår fosforförsörjning.

Tillgången på fosfor har diskuterats i många omgångar och det har funnits en oro för att tillgångarna på det här viktiga grundämnet, som används till konstgödsel, ska börja sina.

För några år sedan mångdubblades de uppskattade reserverna när nya fynd gjordes. Men det här är inget vi bör slå oss till ro med, menar ett forskarlag från Uppsala universitet. Enligt deras beräkningar kan vi i framtiden komma att bli beroende av ett enda land för vår fosforförsörjning, nämligen Marocko samt det av Marocko ockuperade Västsahara.

– Dagens export är redan idag väldigt beroende av Marocko och kommer att bli det i ökande grad i framtiden om vi fortsätter öka vår användning av fosfor, säger Simon Davidsson, en av författarna till studien.

I undersökningen, som presenteras i tidskriften Resources, Conservation and Recycling, har författarna tittat på flera olika scenarier för den framtida fosforproduktionen. Och deras prognoser pekar på att Marocko är det land som kan komma att stå för den överlägset största delen av fosforproduktionen.

Men det här är egentligen inte särskilt förvånade. För några år sedan mångdubblades nämligen de uppskattade reserverna av fosfor. Från att ha legat på omkring tio miljarder ton hamnade de på omkring 70 miljarder ton. Merparten av de här nyupptäckta reserverna finns i Marocko och delar av Västsahara. Av dagens fosforproduktion från Marocko kommer cirka tio procent från Västsahara, enligt författarna.

Pär Weihed är professor i malmgeologi vid Luleå tekniska högskola och håller visserligen med om att det är viktigt att försöka förutse var fosforproduktionen måste ske i framtiden. Särskilt med tanke på att lantbruket i framtiden ska försörja omkring tio miljarder människor med mat.

Samtidigt är han inte särskilt oroad över en framtida brist på fosfor. Många sådana här prognoser slår helt enkelt fel eftersom vi hela tiden hittar nya fyndigheter.

Och enligt Pär Weihed finns det även outnyttjade fyndigheter i Sverige. LKAB:s järnmalm i Kiruna innehåller nämligen ett mineral som heter apatit, ett fosfat som skulle användas i fosforproduktionen.

Det är bara en tidsfråga som jag ser det. Det finns en procent av det mineralet i järnmalmerna. De här resurserna ligger nu upplagda i anslutning till Kirunavara och Malmberget så i den mån prisläget blir rätt så är det absolut en framtida resurs. Där har man brutit järnmalm i hundra år så det finns ganska stora apatitresurser i Malmberget, säger Pär Weihed.

Referens: Walan et al. Phosphate rock production and depletion: Regional disaggregatedmodeling and global implications

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".