Genetikens fader var före sin tid

1:30 min

För 150 år sedan presenterade Gregor Mendel sina banbrytande forskningsresultat om ärftlighet. Men hans föreläsningar gick spårlöst förbi.

Gregor Mendel bodde 1822 på en liten bondgård i nuvarande norra Tjeckien. Han var fattig och enda möjligheten att få ägna sig åt forskning var att gå i kloster.

På 1850-talet började han korsa ärtor i stor skala i sin klosterträdgård i Brno, för att se hur egenskaper ärvdes generation för generation. Och hans noggranna kartläggning visade just det.

Inte ens Mendel själv förstod storheten i de forskningsresultat som gavs ut i en artikel 1866, säger professorn i emeritus i genetik Bengt Olle Bengtsson.

– Han förstod att han var något på spåren, sedan var det slut. Därefter tar andra upp spåret igen år 1900, säger Bengt Olle Bengtsson.

Det var alltså kring förra sekelskiftet som andra forskare kom fram till samma resultat som Mendel och lyfte den gamle munkens artikel till skyarna, och gav den då sedan länge avlidne Mendel en plats i vetenskapshistorien som genetikens fader.

– Detta med att han skulle ha grundat en vetenskap, det hade nog Mendel aldrig tänkt.