Elever i Japan under det globala kunskapstestet.
Elever i Japan under det globala kunskapstestet. Foto: TT
PISADOKTRINEN

Jakten på Pisa-poäng styr skolan

2:14 min

Chocken efter ett fall i Pisa-rankingen har drabbat många länder, inte minst Sverige. Men de här resultatlistorna leder till ett oreflekterat tävlande och en ständig oro att försämras, anser kritikerna.

Som Vetenskapsradion berätttade igår oroas forskare över att kunskapsprovet Pisa missbrukas för att driva igenom utbildningsreformer i många länder. Forskarkritiken riktas särskilt mot de så kallade rankinglistorna där länderna listas efter uppnådd poäng.

När Sverige i december 2013 drabbades av Pisa-chock på grund av de dåliga resultaten var vi långt ifrån först. Norge har drabbats flera gånger. 

Redan 2001 målades i media en bild upp av Norge som en förlorare. Det är som att komma hem från ett vinter-OS utan medalj, sade utbildningsministern. Trots att resultaten i själva verket inte var så dåliga - Norge har hela tiden legat i mitten på Pisatabellen - gjordes stora förändringar. Skolan fick en ny läroplan, nationella prov, hårdare styrning och mer kontroll.

Samma sak skedde i Japan 2003 då ett relativt litet poängtapp i Pisa fick stor uppmärksamhet och ändrade kurs på skolpolitiken.  

– På 1990-talet i Japan fanns en trend mot friare undervisning. Men så kom Pisa-chocken 2003 och politiska krav på striktare skola, säger den japanske skolforskaren Hitoshi Sato.

Den del av Pisa-provet som har minst värde ur ett forskarperspektiv är de så kallade rankinglistorna, där länderna listas efter uppnådd poäng. Men det är just de sportliknande tabellerna som OECD ger stort utrymme, och som skoldebatten i många länder kommit att kretsa kring.

Inte heller i Japan var resultaten särskilt dåliga. Men Pisa-resultaten togs som ursäkt för att ändra läroplanen med mer fokus på de ämnen som Pisa mäter. Det är just det som oroar forskare.

– Det ena landet efter det andra lägger om sina läroplaner och lägger om sina nationella testsystem för att få högre poäng i Pisa, säger Svein Sjöberg på Oslo universitet och som jobbat med internationella kunskapsmätningar i 30 år.

Men Pisa-chefen Andreas Schleicher på OECD understryker att organisationen bara ger råd för att förbättra länders utbildningssystem.

– Våra råd till länder handlar om är att förbättra utbildningspolitik och praxis, inte om att förbättra Pisa-resultat. Men rankingen i Pisa förbättras om du får policy och praxis på plats.

Vetenskapsradions granskning av Pisa-testerna fortsätter. I morgon berättar vi om hur privata konsultbolag blivit en maktfaktor inom svensk skolpolitik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista