Rörelse vill se fler vilda gräsätare

1:37 min

Igenväxning är det största hotet mot många djur och växter i hela Europa. Det konstaterade Artdatabanken på SLU när den nya rödlistan presenterades häromveckan. Nu växer en rörelse som vill låta naturen ta över.

Produktionsskogarna blir allt mörkare och de öppna gräsmarkerna förbuskas när betesdjuren blir allt färre. Det kostar samhället stora pengar att försöka hejda utvecklingen med olika bidragssystem och maskinell skötsel.

– Vi jagade så alla hästarna dog i Sverige, och vi jagade så alla uroxarna dog och sedan jagade vi så alla bisonoxarna, visenterna, dog.

Staffan Widstrand från organisationen Rewilding Europe vill se de vilda gräsätarna komma tillbaka. Det var dessa djur som skapade ett öppet landskap, där bara rester återstår idag. Ett exempel på en art som fortfarande finns kvar är orkidégruppen flugblomster.

– Flugblomster måste ha utvecklats i ett liknande landskap en gång i tiden, med öppenhet och betat gräs. Det visar att den här sortens landskap fanns en gång i tiden när naturen skötte sig själv, säger Staffan Widstrand.

Den sista europeiska vildhästen, tarpanen, dog så sent som 1909. Men nya studier visar att det fanns fyra olika typer av vildhästar i Europa. De sista uroxarna dog i Polen 1647. I Sverige försvann de för 7000 år sedan och visenten några tusen år tidigare.

En studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det finns lämpliga områden för visenter, exempelvis Sörmland ner till Blekinge.

I sju stora områden i Rumänien, Bulgarien och Portugal bland annat har Rewilding Europe redan återfört de här djuren till det vilda.

– Allting annat som har prövats i Europa har ju inte funkat. Det kanske är dags att låta naturen testa, säger Staffan Widstrand.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista