Fästing på duk
Svenska fästingar kan bära på babesia-smitta. Foto: Jan Collsiö/TT

Vetenskapsradion inspirerar till samarbete om fästingsmitta

1:42 min

Svenska forskare vill nu samarbeta kring att kartlägga fästingsmittan babesia.

Maria Karlsson som forskar på fästingar med babesia vid Sveriges lantbruksuniversitet, har efter Vetenskapsradions rapportering i fredags, kontaktat forskarna bakom upptäckten att babesia-smittan förekommer bland människor i Sverige.

– Det hade ju varit jätteintressant om man hade kunnat ha ett samarbete, säger Maria Karlsson, doktor i zoologisk ekologi.

I den omfattande STING-studien har forskare precis upptäckt att fästingsmittan babesia förekommer bland människor i Sverige. Men att babesiaparasiten förekommer bland boskap har man känt till länge, och kallas bland lantbrukare för sommarsjukan. Smittan bland boskap är vad Maria Karlsson och hennes kollegor vid SLU fokuserat på i sin forskning.

Efter en studie på 500 fästingar i Skåne, Halland, Småland och på Gotland har de upptäckt att babesiasmittade fästingar verkar vara vanligare än vad man trott.

Omkring fyra procent av fästingarna i Sverige bär troligen på någon form av babesiaparasit. Och forskarna upptäckte dessutom tre olika arter av babesia, alla tre potentiella zoonoser, det vill säga att de också kan smitta oss människor.

Nästa steg är att undersöka större fästingmängder, samt att samla in blod från kor som drabbats av babesia, säger Maria Karlsson:

– Vi tror ju att med ett varmare klimat så kommer vi få in andra babesiaarter, och fler fästingar för den delen, som i sin tur bär på flera babesiaarter, så att därför är det viktigt att se hur det ser ut i Sverige idag.

I Norge har liknande studier pekat på att knappt en procent av fästingarna har babesia, och sedan 1990-talet har man trott att babesia varit i stort sätt utrotad i Sverige. Men den nya studien vid SLU pekar alltså på att babesia är mycket vanligare än vad man tidigare trott.

I sommar kommer Maria Karlsson börja undersöka blodet hos kor smittade av babesiaparasiten, för att undersöka förekomsten av ytterligare arter och vilka av dem som är farligast:

– Djuret blir väldigt sjukt och upptäckts det inte i tid så har man inte så mcyekt att gå på, så då dör djuret helt enkelt innan man hinner tillkalla veterinär. För människa, så är kunskapen mycket knapp, men händelseförloppet är inte så snabbt men man kanske får lite mildare infektion, men samtidigt så finns ju fall där även en människa har dött utav det, säger Maria Karlsson.

Enligt Folkhälsomyndigheten finns inget vaccin mot smittan.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista