En enda gen gjorde pestbakterie till massmördare

2:10 min

Det var en enda genförändring som fick pestbakterien att till slut orsaka Digerdöden, den värsta epidemin någonsin. Det visar en ny studie som publiceras i Nature Communications.

För omkring 5 000 år sedan var pestbakterien Yersinia pestis relativt ofarlig för människan. Den kunde infektera mag-tarmkanalen och orsaka magsjuka, men inget mer. Men så plötsligt hände något inuti bakterien som gjorde den livsfarlig.

En enstaka mutation gjorde att bakterien fick en förmåga att sprida sig i människans lungor och att senare, via råttor och loppor, börja infektera människans lymfkörtlar, vilket orsakade böld och blodpest.

Under medeltiden ledde det här fram till den så kallade Digerdöden, som anses vara den värsta epidemin som någonsin drabbat människan. Mer än en fjärdedel av Europas befolkning dog i sjukdomen.

Det här har amerikanska forskare kommit fram till genom att jämföra de äldsta nu levande formerna av Yersinia pestis, som inte har förmåga att spridas i lungorna, med den moderna mer farliga pestbakterien.

Forskarna upptäckte i musexperiment att det enda som skiljer bakterierna åt, är en enstaka gen som uttrycker ett särskilt protein, enzymet proteas pla, som i sin tur gör det möjligt för bakterien att orsaka lungpest.

Exakt hur det går till återstår att undersöka. Men klart är att en enda liten genförändring hos Yersinia pestis, alltså relativt snabbt ledde till livsfarliga infektioner bland människor.

Enligt Åke Forsberg, professor i molekylärbiologi vid Umeå universitet, som själv har forskat på pestbakterien är det viktigt att ta reda pestbakteriens mekanismer för att bättre förstå framtidens infektionssjukdomar. Detta för att kunna ta fram mer riktade läkemedel.

– Det är jätteviktigt när man pratar om våra problem nu vad gäller till exempel antibiotikaresistens. Vi behöver mer kunskap för att förstå vilka mekanismer och svagheter i vårt immunsystem som de högpatogena organismerna utnyttjar. De mekanismerna kan möjligen bli mål för att behandla infektioner.

Det skulle då kunna bli en mer direkt behandling, menar Åke Forsberg. Antibiotika dödar hela tiden bakterier och ger upphov till stort selektionstryck. Om man i stället kan ha läkemedel som ger sig på exakt de mekanismer en bakterie har, kan man kanske få en ny typ utav läkemedel som inte ger lika mycket resistens.

Pesten härjade framför allt under medeltiden i Europa, men hade också stora utbrott i Kina, Ryssland och USA i slutet på 1800-talet. Pest finns fortfarande i Nordamerika, Afrika och Asien, men botas idag lätt om den upptäcks.

Referens:
Zimbler D. L. Et al. "Early emergence of Yersinia pestis as a severe respiratory pathogen", Nature communications, DOI: 10.1038/ncomms8487

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista